Herr talman! Vi behandlar nu arbetsmarknadsutskottets betänkande om arbetsmiljöfrågor. Det är ett område som har varit nästan lika mycket i fokus som a-kassan var och fortfarande är. Framför allt har neddragningen på Arbetsmiljöverket och nedläggningen av Arbetslivsinstitutet, som kommer att få stora konsekvenser, varit föremål för kritik. Jag kommer att ta upp några av de områden som fortsatt behöver bevakas och också peka på vilka konsekvenser som regeringens och riksdagsmajoritetens politik kommer att få framöver.
För att jag inte ska glömma det börjar jag med att yrka bifall till reservation 8 om HBT-personer och reservation 13 om övertid från Vänsterpartiet. Jag yrkar också bifall till de reservationer som är gemensamma för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet och som Sylvia Lindgren var inne på - 3, 5, 6 och 12. Jag står bakom alla reservationer från Vänsterpartiet, men jag tänker bara begära votering i fråga om de reservationer som jag nu nämnde.
Under budgetdebatten före jul och även i interpellationer tidigare har det påpekats att regeringen saknar svar på frågorna var arbetsmiljöfrågorna ska hanteras i framtiden. Få alternativ till hur neddragningarna på Arbetsmiljöverket och nedläggningen av Arbetslivsinstitutet ska kompenseras har hittills kommit från högerregeringens sida. Företrädarna i både Regeringskansliet och riksdagen är väldigt tysta.
Det som till att börja med behöver göras är att se över Arbetsmiljöverkets uppdrag och samtidigt göra en översyn av lagar och föreskrifter på arbetsmiljöområdet som gäller i dag. Nya förutsättningar kommer att kräva det. Det gäller såväl organisation som bemanning, utbildning, företagshälsovård, psykosociala frågor och mobbning på arbetsplatserna.
En av de viktigaste frågorna rör skyddsombudsverksamheten. I och med neddragningarna kommer både utbildning, förebyggande arbete och tillsyn att hotas. Vi menar att det behövs utökade befogenheter för skyddsombuden för att antalet olyckor och skador inte ska öka.
Nu senast framförde Byggnadsarbetareförbundet farhågor för att antalet olyckor ska öka i och med att resurserna för Arbetsmiljöverket minskar. Det är viktigt att till exempel ge skyddsombud möjlighet att i vissa situationer få tillträde även till arbetsplatser utan fackliga medlemmar. Människor på dessa arbetsplatser är ofta särskilt utsatta. Att ta strid mot arbetsgivare och slå larm om dålig och farlig arbetsmiljö är sådant som kräver mod, kunskap och stöd. Därför är vi i Vänsterpartiet också allvarligt oroade över den utveckling som kan komma när resurserna visar sig inte räcka till framöver. Fler kommer att drabbas av ohälsa och olyckor. Och det märkliga är att högerregeringen är så tyst i denna fråga.
Jag vet att de skyddsombud från Norrbotten som före jul uppvaktade arbetsmarknadsministern och arbetsmarknadsutskottets majoritet, framför allt ordföranden, har bjudit in till en konferens, ett seminarium, i mars men fortfarande inte har fått något svar. I förra veckan hade de skickat en tredje påminnelse om detta men fortfarande inte fått något svar om det kommer någon upp till Norrbotten.
Vi har ett generöst erbjudande från Vänsterpartiet till framför allt utskottets ordförande Catharina Elmsäter-Svärd. Jag hoppas att någon av er som sitter här framför till henne att vi i Vänsterpartiet är beredda att betala en tågbiljett. Om hon bara sätter sig på tåget och åker upp till Norrbotten så betalar vi tågbiljetten. Varsågod!
På samma sätt är det viktigt att satsa på företagshälsovård. Företagshälsovård är ett effektivt verktyg i kampen mot ohälsan om den håller en hög generell standard. Då bör man också behålla arbetsgivarnas skyldighet att göra rehabiliteringsutredningar, vilket är viktigt. Likaså bör företagshälsovården etablera ett bra samarbete med sjukvården. Till det behövs särskilda medel för att ett sådant samarbete ska kunna fungera.
Ett av de i dag mest uppmärksammade problemen när det gäller arbetsmiljön är ensamarbete. Det kan ofta innebära en stark psykisk påfrestning, speciellt om det är förenat med risk för att utsättas för våld och hot.
Vi vet att det i dag finns planer på att införa banktjänster och kontantuttagsautomater i servicebutiker som tillhör Pressbyrån och 7-Eleven. Detta är något som framför allt Handelsanställdas förbund ställer sig starkt kritiska till. Flera av dessa butiker är nattöppna. Att arbeta ensam i en sådan butik är förenat med stora risker även utan dessa nymodigheter. Överfall och rån förekommer ofta, och risken att utsättas för våld på arbetet är ett allvarligt arbetsmiljöproblem för dessa anställda.
Det är knappast förvånande att antalet rån har ökat i servicebutiker med ensamarbetande sedan 1980-talet. Förra året minskade glädjande nog detta antal. Men om man tillåter dessa nymodigheter kommer naturligtvis risken att öka. Det är vi övertygade om.
Detta visar att man kanske inte tar dessa risker på allvar om man över huvud taget tänker på detta, vilket är allvarligt i sig.
Vi vill att regeringen utreder om det är möjligt att lagstiftningsvägen förbättra situationen för ensamarbetare, framför allt kanske att förbjuda ensamarbete i nattöppna butiker. Det är ett konkret förslag.
En annan grupp som många gånger upplever problem på arbetsplatsen är HBT-personer, alltså homosexuella, bisexuella och transpersoner. Mobbning och kränkande behandling förekommer ofta trots lagstiftning mot diskriminering. Det gör att detta också är en arbetsmiljöfråga. Vi anser att dessa frågor rörande den psykosociala arbetsmiljön bör omfattas av Arbetsmiljöverkets uppdrag. De bör utveckla sina föreskrifter i fråga om HBT-personers psykosociala arbetsmiljö. Utbildningsinsatser som bedrivs i olika projekt kan spela en viktig roll för att förändra attityder på arbetsplatser.
Arbetslivsinstitutets nedläggning kommer att skapa problem med att få fram beslutsunderlag bland annat när det gäller olika gränsvärden och hur de ska fastställas. Det innebär att vi måste säkra tillgången på relevant forskning om detta när Arbetslivsinstitutet försvinner. Regeringen tänker överföra uppdraget med kriterieverksamhet för gifter till Arbetsmiljöverket. Trots att man drar ned på Arbetsmiljöverkets resurser ska man föra över nya uppgifter dit.
Vi i Vänsterpartiet vill att en arbetsgrupp ska tillsättas för att långsiktigt säkra tillgången på beslutsunderlag, att man ska se till att man får till något för att vara säker på att detta underlag är bra.
Vilka övriga problem som nedläggningen av Arbetslivsinstitutet kommer att skapa återstår att se. Det vet vi inte riktigt än. Vi väntar också på alliansens eller högerregeringens svar på hur man ska åtgärda de problem som dyker upp när man lägger ned Arbetslivsinstitutet.
Därför vill vi i Vänsterpartiet lyfta fram frågan om det inte är dags att återinföra de arbetslivsfonder som fanns för 17-18 år sedan, i början av 90-talet, så att man kan förmå arbetsmarknadens parter att ta ett större ansvar för dessa arbetslivs- och arbetsmiljöfrågor. Det är en idé.
Till sist: Ett område som också behöver ses över handlar om övertid och nattarbete. Samtidigt som många står utanför arbetsmarknaden så arbetar många människor mer än sin ordinarie arbetstid. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning skiljer sig fördelningen av antalet arbetade timmar stort mellan olika grupper. Nästan 900 000 personer har en veckoarbetstid på över 40 timmar. Många, framför allt kvinnor, arbetar däremot halv- eller deltid trots att de vill arbeta heltid.
Bestämmelsen om mertid i arbetstidslagen stimulerar inrättandet av just deltidsanställningar i stället för heltidsanställningar. Detta vill vi från Vänsterpartiets sida försöka förhindra. Ett enda och entydigt begrepp för vad övertid är bör finnas. Det är alltså sådan arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid i anställningsavtalet, varken mer eller mindre. Vi tycker också att övertidstaket bör sänkas från 200 till 150 timmar. Det kan också skapa vissa förutsättningar för fler jobb.
Nattarbete och skiftarbete sliter hårt på människor. Dagens huvudregel om nattarbetsförbud mellan midnatt och klockan fem bör alltså utvidgas till att omfatta tiden mellan kl. 22 och 06. Det är en åtgärd som är lätt att vidta. Anledningen är att det är viktigt att förbättra skyddet för personer i sektorer som bedriver verksamhet dygnet runt och som påverkas av ökade krav på tillgänglighet.
Det finns mer att säga om arbetsmiljöfrågor. Vi kommer säkerligen att återkomma till dem. Men utvecklingen och resultatet av de förändringar som regeringen och alliansen har beslutat om, framför allt när det gäller Arbetsmiljöverket och Arbetslivsinstitutet, kommer att avgöra när detta sker, när och om regeringen återkommer med vad som ska hända. Vi kommer i alla fall inte att släppa detta från Vänsterpartiets sida. För oss är dessa frågor väldigt viktiga.