Fru talman! Jag lyssnade till Oscar Sjöstedts anförande och funderade på en sak.
Något som ledamoten återkommer till är historierevisionismen om akassan. Det är otroligt svårt för Sverigedemokraterna att erkänna att man faktiskt har försämrat akassan under den här mandatperioden. Man har visserligen justerat upp taket, men man har de facto avtrappat akassan väldigt kraftfullt.
Jag vet inte om det bara beror på att Sverigedemokraterna inte riktigt orkar stå för detta eftersom de var så väldigt tydliga i den förra valrörelsen med att lova att inte sänka akassan. Jimmie Åkesson gick så långt som att säga att han skulle avsätta moderatregeringen om den sänkte akassan. Sedan blev det ändå en försämring.
Min första fråga handlar därför om detta. Oscar Sjöstedt vet väl vilka effekter den sänkta akassan har fått för typ en barnskötare eller en elevassistent? Hur mycket mindre pengar i plånboken får en barnskötare efter fyra månaders arbetslöshet med den politik som Sverigedemokraterna har drivit igenom? Det är den första frågan.
Den andra frågan handlar om löften. Det är intressant. Jimmie Åkesson har nu sagt att Sverigedemokraterna inte står bakom Elisabeth Svantesson som finansministerkandidat. Han menar väl i stället att Oscar Sjöstedt måste vara en potentiell finansministerkandidat i det här läget eftersom Sverigedemokraterna har sagt att de vill ha mycket mer inflytande i en kommande regering och ett Tidösamarbete. Finansminister är definitivt en post som Sverigedemokraterna aspirerar på.
Frågan är: Vad är det då man kan lova den här gången? Kommer en finansminister som heter Oscar Sjöstedt att driva igenom ett förslag om att avskaffa karensavdraget i Sverige? Kommer vinstuttaget i skolan att stoppas nästa mandatperiod om Oscar Sjöstedt är finansminister? Kommer barnbidraget att höjas nästa mandatperiod om Oscar Sjöstedt är finansminister? Eller blir det som den här mandatperioden – ytterligare skattesänkningar, som fortsätter även i år, för dem som tjänar över 67 000 kronor i månaden?