Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna. Återigen är det vinter i Sverige, och återigen diskuteras elpriser och elförsörjning runt Sveriges många köks- och fikabord. Tidningsrubrikerna talar sitt tydliga språk. Få saker engagerar våra invånare som just ljus, värme och en säker energiförsörjning till hem och företag. Alla röster som hörs just nu sänder tydliga signaler till oss här i riksdagen: Ta energifrågorna på allvar och se till att vi har en säker, stabil och trygg elförsörjning.
Vi i Alliansen tar detta uppdrag på allra största allvar. Vår energiöverenskommelse från 2009 beskriver den utveckling som vi avser att genomföra. Vår energiförsörjning ska stå på tre ben: vatten, kärnkraft och förnybara energikällor. Vi måste säkra tillgången till energi, se till att energiproduktionen är stabil och att den energi vi producerar faktiskt är gynnsam för klimatet. Sveriges mål är tydliga. Vi ska ha 50 procent förnybara energikällor. Vi ska energieffektivisera med 20 procent. Vi ska minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 procent, och minst 10 procent av drivmedlen i våra fordon ska vara förnybara. Allt detta ska ha skett senast år 2020.
Fru talman! Utifrån dessa kriterier är det vi lägger fram dagens budgetförslag, som innehåller verktyg för att nå målen. Det handlar om elcertifikat, forskningsanslag, ny miljöbilspremie, 200 miljoner kronor till ett särskilt demonstrationsprogram för elfordon och ytterligare stöd för solvärme och solceller. Vi fortsätter PFE-programmet för den elintensiva industrin. Vi fortsätter med energieffektiviseringscheckarna till små och mellanstora företag, och vi har ett fortsatt stöd för introduktion av vindkraft. Dessutom har vi stora satsningar på energieffektiviseringsområdet. Just energieffektiviseringsområdet kommer min kollega Jonas Jacobsson att ta upp lite senare.
De flesta av våra förslag är kända sedan tidigare därför att vi har en långsiktig plan.
Fru talman! Vi i Alliansen arbetar för ett klimatsmart samhälle samtidigt som vi är mycket medvetna om att vi måste säkra vår energiförsörjning. Även om det på sikt kommer att bli ett energiöverskott i Sverige har de senaste veckornas kyla, låga vattenhalter i våra vattenmagasin samt reaktorproblem skapat en osäkerhet om energiförsörjning och elpriser.
På en marknad är det tillgång och efterfrågan som avgör vad kunden får betala. Tillgång och konkurrenskraftiga priser måste säkras för nyinvesteringar inom elproduktion och genom energieffektiviseringar.
Vårt uppdrag som politiker är att ge långsiktiga förutsättningar för att ny energi ska tillkomma, och den elproduktion som finns måste vårdas, så att den även i framtiden levererar energi.
Sverige har i dag en elproduktion som till största delen består av vattenkraft och kärnkraft - båda klimatvänliga energislag. 95 procent av den energi som vi producerar i dag har låga CO2-utsläpp. I Alliansens överenskommelse lyfter vi fram ett tredje ben: de nya förnybara energislagen. Tre energislag är bättre än två med tanke på en säker energiförsörjning. Dessutom kan Sverige vid ett energiöverskott exportera klimatsmart energi - en bra affär för Sverige, för Europa och för klimatet.
Fru talman! Vattenkraften är ett oerhört viktigt, pålitligt och rent energislag. Alliansen vill ha kvar både den storskaliga och den småskaliga vattenkraften. Den är även en viktig medspelare för vindkraften som behöver reglerkraft de dagarna när vindarna är ogynnsamma. Vattenkraften ingår i vårt elcertifikatssystem. Det är viktigt att markera att detta energislag är en högt prioriterad energikälla som vi även i framtiden vill se utvecklas och effektiviseras.
De nya gröna energislagen är en förutsättning för att vi ska nå våra mål om 50 procent förnybart till 2020. Ingen annan regering har satsat så mycket på forskning och utveckling som alliansregeringen. Forskningsanslagen har från 2008 ökat från 800 miljoner kronor till nu 1,4 miljarder. Det är en ökning med nästan en halv miljard. Denna höga nivå behövs för att utvecklingen ska fortsätta och för att Sverige även i framtiden ska vara ledande inom klimat- och miljöteknik.
Alliansens tydliga mål för vindkraft och satsningar på andra generationens biobränsle och möjlighet för att bra klimatsatsningar ska få ekonomiskt stöd gör att utvecklingen går åt rätt håll. Det är ute i Sveriges kommuner som de nya kraftslagen ska växa fram. Sverige behöver företag som är villiga att investera, och det händer saker.
I går fick vi den strålande nyheten att Gobigasprojektet i Göteborg har beviljats 222 miljoner kronor i stöd från Energimyndigheten. Projektet satsar på produktion av biogas genom förgasning av biobränsle och spill från skogsbruket. Detta är ett mycket bra exempel på vad som händer när en kommun, ett energibolag och staten samarbetar.
Fru talman! Det tredje benet i vår energimix är kärnkraften som står för 40 procent av elproduktionen och som är ett mycket bra klimatval. I dessa dagar är det även en av våra mest utskällda energikällor. Den får skulden för höga elpriser inte bara i Sverige utan även i våra nordiska grannländer.
När vi har uppgraderingar av våra kärnkraftverk och vi har gamla reaktorer som är i stort behov av underhåll sker det ibland avbrott. Men vi ska också komma ihåg att de höga elpriserna är mycket beroende av de låga vattenhalterna i vattenmagasinen och att den extrema kylan gör att vi just nu är på väg att sätta rekord på elförbrukning i Sverige. Efterfrågan och tillgång påverkar självklart elpriserna.
Röster höjd nu för snabba åtgärder. Problemet är att snabba åtgärder inte löser problemen på sikt. För att citera Kenneth Eriksson, ordförande i Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet: Det borde ha byggts ny kärnkraft redan för tio år sedan. Sveriges industrier behöver en säker energiförsörjning.
Kenneth Eriksson är inte ensam om att påpeka detta. I en debattartikel med rubriken "Kärnkraften en huvudingrediens i framtidens energimix" skriver Pappers förbundsordförande Jan-Henrik Sandberg: I stället för att ta initiativ till en långsiktig, blocköverskridande energipolitisk uppgörelse med ny kärnkraft som naturlig ingrediens har Socialdemokraterna tagit intryck av dem som hävdar att kärnkraften borde avvecklas.
Jag håller med Pappers om att Sverige behöver en bred energiöverenskommelse. Signalerna till Socialdemokraterna är tydliga: Industrin vill se en vändning inom S för att säkra en framtida energiförsörjning till konkurrensmässiga priser. Vinterns höga elpriser gör ingen glad, och det enda sättet att komma åt dem är att öka energiproduktionen samtidigt som vi fortsätter att energieffektivisera.
Fru talman! I sin gemensamma rödgröna reservation skriver de tre vänsterpartierna: Vi anser därför att kärnkraften successivt ska fasas ut med hänsyn till full sysselsättning och välfärd och i den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara energikällor och energieffektivisering.
Det låter jättebra. Men vad gör man om samhället, sysselsättning och välfärden inte tillåter att kärnkraftselen stängs av den dag vi inte längre kan laga och lappa våra reaktorer? Hur vet De rödgröna att det kommer att finnas tillräckligt med ny, grön el för att värna välfärden? Det är nämligen inte rödgröna politiska beslut som avgör hur länge en reaktor kan fortsätta att producera el. Det avgörs av säkerhetsfrågor och teknik.
Vad gör man om det inte blir som De rödgröna tänkt sig? Vilka besked har de till dem som bor i Sverige, till Pappers, till skogsindustrierna och till Metall? Är De rödgröna villiga att riskerar arbetstillfällen och vår välfärd? De rödgröna förutsätter en viss utveckling för att deras politik ska fungera. Det väcker många frågor inför framtiden, men det ger väldigt få svar.
Fru talman! I Dagens Industri kan vi läsa rubriken "S öppnar för kärnkraft". "När elpriset rusar börjar Socialdemokraterna vända om kärnkraften. Nu är de redo att göra upp med regeringen om en uppbyggnad." Ett sådant besked är glädjande inte bara för oss i Alliansen utan borde även vara en efterlängtad julklapp till industrin och våra svenska hem.
Men aldrig kan man få vara riktigt glad. Längre ned i artikeln lägger socialdemokraten Lars Johansson till: Jag vill inte låsa mig vid några ståndpunkter. Jag hade hoppats att Lars Johansson stod på talarlistan i dag, men det gör han inte.
I dagens budgetskrivning har S en gemensam reservation med MP och V om att på sikt avveckla kärnkraften. Vad är det som gäller? Det finns olika besked. Vilket ska vi tro på? Om det är det senaste beskedet om att S öppnar för byggnation av ny kärnkraft, hur kommer då S att rösta om 2011 års energibudget? Det vore då naturligt att de röstar med Alliansens förslag. Vad säger S rödgröna samarbetspartner? Var de informerade om S vändning i kärnkraftsfrågan?
Eller är Lars Johanssons utspel ett spel för galleriet? Är det ett sätt att blidka LO och de elintensiva företagen? Den rödgröna energipolitiken väcker många frågor.
Vi i Alliansen tar ansvar för Sverige, tillväxten, jobben, våra företag och våra invånare. Vi vill att vi även i framtiden ska kunna lita på att lamporna tänds och att maskinerna går i gång i våra industrier samtidigt som vi minskar utsläppen av klimatgaser. Det är vi i Alliansen som har den långsiktiga, stabila energipolitiken.
I detta anförande instämde Jonas Jacobsson, Hans Rothenberg och Boriana Åberg (alla M).