Herr talman! Utskottsmajoriteten föreslår att för-
månen att för privat bruk använda datorutrustning
som arbetsgivaren tillhandahåller undantas från be-
skattning, om förmånen väsentligen riktar sig till hela
den stadigvarande personalen på arbetsplatsen.
En majoritet av remissinstanserna tillstyrker att
skattefrihet för förmån av lånedatorer införs. Flera
remissinstanser anser dock att kravet på att förmånen
skall rikta sig till hela personalen är olämpligt mot
bakgrund av dagens krav på kompetensutveckling av
arbetstagare och önskvärdheten att skapa flexiblare
arbetsformer.
Kristdemokraterna anser inte att skattelättnaden
enbart skall gälla om förmånen riktar sig mot väsent-
ligen hela personalen. Med regeringens förlag skulle
lånet av datorutrustning kunna bli skattepliktigt om
arbetsgivaren av olika skäl endast riktar sig mot delar
av personalen. Vidare innebär förslaget att möjlighe-
ten att erbjuda personalen skattefria lånedatorer för-
svåras i stora företag med många anställda och som
t.ex. kan ha arbetsplatser på skilda håll i landet.
Kristdemokraterna föreslår att förmånen av att an-
vända datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahål-
ler för privat bruk alltid skall undantas från beskatt-
ning.
Utskottsmajoritetens främsta skäl mot denna möj-
lighet verkar vara risken för att någon skall byta ut
skattepliktig lön mot en skattefri förmån av dato-
rutrustning i hemmet. Denna oro är uttryck för en
inskränkt fiskal syn som gör att utskottsmajoriteten
helt missar behovet av kompetensutveckling. Det är
inte rimligt att i ord tala om kunskapslyft men i hand-
ling försvåra kunskapsinhämtning.
Den andra delen jag vill beröra är reallöneskyddet.
Utskottsmajoriteten föreslår att det särskilda tillägget,
det s.k. reallöneskyddet, vid bestämmande av skikt-
gränsen för beräknad statlig inkomstskatt på för-
värvsinkomster vid 1999 års taxering skall höjas från
1,2 procenthenheter till 1,6.
Det innebär att fler människor kommer att betala
en statlig inkomstskatt på 25 % år 1998 än 1997,
samtidigt som de som redan befinner sig över gränsen
måste betala mer än i dag. Det drabbar arbetstagare -
främst tjänstemän med måttliga inkomster - som
kommer att få betala statlig skatt, samtidigt som per-
soner som redan nu ligger över gränsen får minskad
disponibel inkomst.
Både förslaget om att enbart justera skiktgränsen
uppåt med 80 % av inflationen för taxeringsåret 1999
och det faktum att värnskatten uppenbarligen kommer
att permanentas går stick i stäv med skattereformen.
Kristdemokraterna avvisar regeringens aviserade
förslag om att behålla en statsskatt på 25 % för må-
nadsinkomster på över 30 000 kr efter 1998.
Kristdemokraternas anser att skiktgränsen skall
räknas upp med 100 % av inflationen fr.o.m. taxe-
ringsåret 1999. Ungefär lika många människor kom-
mer därmed att betala statsskatt 1998 som 1997.
Skattesystemet måste ge incitament för arbete. Skatte-
reformens mål om enkelhet och en maximal marginal-
skatt om 50 % måste fortsatt gälla. Den statliga skat-
ten skall därför uppgå till 20 % och den s.k. värnskat-
ten därmed slopas.
Mot bakgrund av detta yrkar jag bifall till reserva-
tionerna 2 och 3.