Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Beskattning av bostadsförmån, m.m.

RONNY KORSBERG (mp), 1997-10-29 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Jag skall uppehålla mig vid två

punkter. Den ena är det som också har berörts av

tidigare talare, lånedatorerna.

Man skulle litet högtidligt kunna säga att vi är in-

ne i ett historiskt skede när det gäller datoriseringen

av samhället. Man kan i och för sig hävda att princi-

pen inom beskattningsområdet skall vara att man skall

behandla alla förmåner och inkomster lika i beskatt-

ningshänseende. Av det skälet skulle man naturligtvis

inte tillåta några avsteg. Om en medarbetare får en

dator som kan användas för privat bruk i hemmet,

skulle den naturligtvis enligt den här principen omfat-

tas av beskattning.

Nu har vi redan här i riksdagen fattat beslut om att

vi skall göra avsteg från detta. Om man kan hävda att

det är av väsentlig betydelse för den anställde får

denne inte någon förmånsbeskattning, trots att datorn

kan användas fullt ut för privat bruk. Nu är värdena

inte så hisnande stora. Det kanske rör sig om 10 000-

12 000 kr för en hyfsad dator som kan användas på

det här sättet.

Man kan då fråga sig varför vi från Miljöpartiets

sida har lagt fram ett förslag om att man faktiskt skall

kunna ge samtliga anställda eller vissa grupper en

dator. Det beror på hur man själv har sitt företag or-

ganiserat. Skälet är helt enkelt det jag sade inled-

ningsvis, att vi är i ett skede där datoriseringen i

princip är en nödvändighet för de flesta företagen. Det

är svårt att klara av konkurrenssituationen om man

inte tar till de administrativa hjälpmedel som datorer-

na är.

Då kan man fråga sig hur man löser detta. Det ena

sättet är att man säger att företagen får klara detta

utbildningsvägen. Man får hyra utbildningslokaler,

anställa folk, köpa datorer och ställa på kontoret och

släpa dit folk och sätta dem på skolbänken. Det andra

sättet är att man ger människor möjlighet att ha en

dator hemma att sitta och leka med. Det är på det

sättet som de flesta är överens om att man lär sig hur

man hanterar en dator. Det är grundutbildning i dato-

risering. Det handlar om att man får möjlighet att

pröva och göra fel och pröva igen. Jag tycker att man

skulle kunna gå vidare med det undantag från för-

månsbeskattning av fri dator som man har gjort tidi-

gare, nämligen att låta alla medarbetare som får detta

erbjudande omfattas av denna skattefrihet.

Det här behöver naturligtvis inte gälla för all evig-

het. Om fem tio år har vi väl inte den situationen att

folk är ovana vid datorer. Det kanske är tvärtom. Då

är de vardagsvara. Men i det här skedet, som jag

högtidligen kallade historiskt, kanske det är lämpligt

att göra ett avsteg från den här principen. Och varför

inte göra det? Några hisnande belopp skulle det knap-

past kunna vara fråga om. Som tidigare talare också

var inne på har väl de som skulle omfattas av detta

som en fri förmån redan hittat motiven för att ha en

dator redan i dag. Så det torde inte vara något större

problem. Därför har vi sagt att detta borde vara möj-

ligt.

Det är bra att regeringen i och för sig ger möjlig-

heten, men att föreslå en begränsning som innebär att

hela företaget, all personal på företaget, skall ha den-

na möjlighet blir ju litet snurrigt. Det skapar konstiga

gränsdragningsproblem. Ett företag som väljer att ha

en nyckelkategori personer anställda inom företaget

kan förmodligen inte ge dem dessa datorer. Men om

man köper detta som en konsulttjänst av ett företag

med några få anställda omfattas de av detta. Det finns

en mängd sådana gränsdragningsproblem som man

kunde ha undvikit med ett något generösare synsätt.

Jag medger att detta är en bedömning. Jag har för-

sökt att ärligt redovisa hur vi ser på det här, att det är

en utvidgning av det avsteg som man har gjort tidiga-

re.

Över till den andra reservationen vi har till det här

betänkandet. Det gäller förmånen av biobränslen. Vi

tycker att detta är litet märkligt, men naturligtvis är

förmånsbeskattningen en intressant fråga.

Vi var emot den ändring av förmånsbeskattningen

som regeringen tillsammans med Centerpartiet inför-

de, därför att vi ansåg att den var skadlig ur miljösyn-

punkt. Den leder till ökade utsläpp. Men vi skall inte

ta den diskussionen här.

Det man nu försöker diskutera är användning av

alternativa bränslen. Reglerna säger att om arbetsgi-

varen tillhandahåller fritt bränsle skall förmånen av

detta värderas till en faktor 1,2 av marknadsvärdet. I

dag är det så eländigt att t.ex. etanolbränsle, som är

ett biobränsle och bättre ur miljösynpunkt, är dyrare

än bensin. Med den här uppräkningsfaktorn förstärks

prisskillnaden mellan fossilbränslen och biobränslen.

Det kan rimligen inte vara så att vi lagstiftningsvägen

vill försvåra övergången från fossilbränsle. Rimligen

borde vi vilja underlätta övergången och stimulera

användningen av biobränslen på bekostnad av fossil-

bränslen.

Vi menar från Miljöpartiets sida att det hade varit

klokt att ta tillfället i akt och säga att om man har

förmånsbil och väljer att ta ut förmånen av fritt

bränsle i ett alternativ som är bättre ur miljösynpunkt,

dvs. ett etanolbränsle, skall man inte missgynnas utan

gynnas. Det borde vara den rimliga vägen. Därför

menar vi att man kanske skulle ha låtit det vara kvar

på nivån för marknadsvärdet. Det är tillräckligt. Nu

blir det som sagt tvärtom, man missgynnar etanol-

bränslena.

Man säger i sin motivering för avslaget av vårt

förslag att det måste vara samma regler hela vägen

och att detta skall gynnas på annat sätt. Nu har ju de

här biobränslena ingen beskattning i form av energis-

katt. Det finns alltså inte några större möjligheter att

sänka skatten på dem. Alternativet är att man inför

någon form av investeringsstöd eller liknande för

produktionen av detta. Men vi vet att det inte slår

igenom på det sättet. Det hade varit ett mycket effek-

tivt och direkt sätt att stimulera användningen av

etanolbränsle genom att göra detta undantag. Man

skulle t.o.m. ha kunnat gå ännu längre och sagt att

man skulle minska uppräkningsfaktorn. Den kunde

t.ex. vara 0,8, om man var på det humöret. Då hade

man ytterligare stimulerat detta, men nu är det som

det är. Jag beklagar det.

Mot bakgrund av detta vill jag yrka bifall till vår

reservation nr 1 och även till reservation nr 2.

Debatten

Hämtad sida: 10

10 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

RONNY KORSBERG (mp): Beskattning av bostadsförmån, m.m. (1997-10-29) — PRESS0