Fru talman! Dagens stora energi- och miljöfråga är klimatfrågan och växthuseffekten. 80 % av världens energiförsörjning är alltjämt fossilbaserad, så de stora utmaningarna återstår. Den svenska energiförsörjningen kom för 35 år sedan till 77 % från oljan, vilket genom en imponerande omställning på värmeområdet har sjunkit till dagens omkring 30 %.
Oljeberoendet är i dag störst på drivmedelsområdet, som står för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser. I Sverige var drivmedelsförbrukningen 77 terawattimmar år 2003 varav över 98 % kom från fossila bränslen. Etanol svarade för 1,27 terawattimmar, rapsolja, RME, för 0,05 terawattimmar och biogas för 0,11 terawattimmar.
Sedan dess har etanolimporten från främst Brasilien ökat starkt. I dag ersätter etanol främst i form av låginblandning ca 5 % av all bensin.
Centerpartiet arbetar sedan mycket länge för att användningen av biobränslen och biodrivmedel ska expandera så snabbt det är möjligt liksom självfallet utvecklingen av ny teknik för både värmeanläggningar och motorer. Självfallet gläds vi i dag när verkligheten är sådan att alltfler delar denna uppfattning och när bioenergin tillväxer så starkt som den gjort och gör. Det betyder oerhört mycket för både miljö och ekonomi i vårt land. Nu väntar nästa stora utmaning, att växla över från fossilbränsledrivna fordon till fordon som drivs av förnybara drivmedel.
En förutsättning för den starka marknadsdrivna tillväxt som nu sker är de generella skattelättnader som gäller för förnybara drivmedel, vilket tillsammans med sänkta förmånsvärden för tjänstebilar och olika andra miljöbonusar gör dessa drivmedel konkurrenskraftiga gentemot bensin och diesel. Detta är goda politiska beslut för att ge marknadskrafterna hjälp på vägen.
Tillsammans med de kraftiga höjningarna av oljepriset och med alltfler miljöbilar på marknaden ökar efterfrågan nu mycket snabbt på förnybara drivmedel, och helt dominerande är etanol. De senaste månaderna har ca 2 000 miljöbilar sålts per månad i Sverige, vilket är ca 10 % av hela nybilsförsäljningen. Försäljningen av etanol, E 85, ökar också kraftigt utöver den helt dominerande låginblandningen.
Oljebolagen och bensinmackarna känner av efterfrågan och möter den bland annat genom att snabbt öka antalet tankställen med etanol. För två år sedan fanns det under 100 tankställen med etanol, E 85. I dag säljer 300 stationer etanol. Om ett år är det sannolikt minst dubbelt så många, 600 stationer. Jag instämmer helt i vad Marie Wahlgren sade. Marknaden fungerar, och vi behöver inte lägga oss i. Men det ska ändå göras.
Det finns också en växande produktion av svensk biogas. Även här ökar antalet tankställen. Volymen av biogas och antalet biogasmackar är mycket lägre och färre. Men framför allt regionalt, till exempel i Västsverige och Östergötland, spelar den miljövänliga biogasen en växande roll.
Om hörnet pågår en febril utveckling av andra förnybara bränslen från bioråvaror, där skogsprodukter är en oerhört spännande bas. Men det dröjer ett antal år innan det kommer ut på marknaden.
Miljöpartiet var på 1990-talet ofta skeptiskt till spannmålsbaserad etanol som fordonsbränsle. Det är glädjande att man i dag så hämningslöst bejakar etanolen.
Men det regeringsförslag för att öka användningen av förnybara drivmedel som vi nu diskuterar är tyvärr fyrkantigt och feltänkt. Miljöpartiet har tyvärr en tendens att hamna där ibland, och även regeringen när den följer efter. Kravet på en skyldighet för bensinmackarna att tillhandahålla förnybara drivmedel leder till onödiga kostnader och en stor byråkrati samt andra nackdelar som väl har redovisats här. Lagrådet avstyrker förslaget liksom de tunga remissinstanserna som till exempel Naturvårdsverket och Vägverket.
När marknadskrafterna fungerar ska man akta sig för detaljregleringar. Det är vår huvudkritik. Energin som regeringen, riksdagen och drivmedelsbranschen nu tvingas lägga ned i den här frågan hade kunnat användas mycket bättre för att verkligen angripa huvudproblemet. Hur får vi i gång en produktion av förnybara drivmedel som kan täcka de växande behoven? Det vore väldigt trist med massor av etanolpumpar men bristande tillgång på etanol.
Tack vare den starka kritiken i utskottsbehandlingen av den här propositionen, från Centerpartiet och övriga borgerliga partier men även från Vänsterpartiet, har regeringens förslag ändå modifierats rätt ordentligt och åt rätt håll. Det handlar egentligen, om vi ska säga som det är, om en ren bakläxa.
Regeringen får bland annat i uppdrag att ta fram en långsiktig flerbränslestrategi, återkomma med förslag om investeringsstimulanser, följa utvecklingen mycket noga bland annat avseende teknikneutralitet och kostnadsutveckling samt utreda frågan om kravet att tillhandahålla bränslen ska riktas mot bränslesäljaren, som enligt propositionen, eller mot bränsleleverantören. Vi beslutar ett, och sedan får vi se vad det blir.
Centerpartiet är inte främmande för till exempel behovet av investeringsstimulanser för att främja förnybara bränslen. Självfallet ska varje ansvarsfull regering ta fram strategier i olika frågor och följa utvecklingen. Men eftersom själva grundfelet består i att i detta läge lagreglera genom en tvångslag de förnybara pumparna har vi reserverat oss tillsammans med Folkpartiet och Kristdemokraterna. Jag yrkar bifall till reservation 2.
Så går jag över till något mycket viktigare. Vilket mål ska vi sätta upp för den fortsatta expansionen av förnybara drivmedel? Här är jag bekymrad. Vi har hört samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin och statsminister Göran Persson utlova det svenska folket att år 2020 ska vårt oljeberoende ha avvecklats. Det är bra att sätta upp mål, men de ska vara möjliga att nå.
Många människor och medierna har tagit till sig och tror på regeringens budskap och löften. De har inte uppfattat den lilla brasklapp som ibland finns med i en bisats, nämligen att målen egentligen bara innebär att man ska ha valmöjlighet mellan att tanka bensin eller till exempel etanol. Det är en himmelsvid skillnad mellan att avveckla och ha valmöjlighet. Jag tycker att de båda statsråden handskas ovarsamt med orden. Däremot kan deras löfte enligt den lilla bisatsen förklara lagkravet på förnybara pumpar. Så enkelt var det löftet fixat.
Men, okej, säg att regeringen vill avveckla oljeberoendet, och det tror jag väl. Då kommer nästa bekymmer. I regeringens proposition, som vi i dag diskuterar och ska besluta om, refererar man EU-kommissionens mål att inom EU ska år 2020, det vill säga samma år, en femtedel av drivmedlen vara förnybara. 80 % är fortsatt fossila. Detta mål klassar Sveriges regering i sin etanolpumpsproposition som "ambitiöst". Det är samma regering som leds av en statsminister som vill avveckla till samma år, i vart fall i retoriken. Tyvärr verkar regeringen arbeta med dubbla budskap, och det beklagar jag.
Det blir inte heller bättre när vi i dag snart ska rösta om vilket mål som Sverige ska fastställa för hur stor andelen förnybara drivmedel ska vara år 2010 - om bara fem år. Regeringens förslag som, hör och häpna, utskottets majoritet ställer sig bakom är att Sverige ska sätta precis det som mål som EU har som norm, nämligen att 5,75 % av drivmedlen år 2010 ska vara förnybara. Samma regering som vill avveckla oljeberoendet till år 2020 vågar inte ens ha en högre målsättning år 2010 än vad EU i sin helhet har som norm.
Centerpartiet har inte utlovat oljeavveckling till år 2020, men vi arbetar intensivt med rader av förslag för att främja snabbast möjliga expansion av förnybar energi och förnybara drivmedel. Vi vill därför konkret höja regeringens rätt passiva mål år 2010 till 8 %, nästan en halv gång till så mycket som regeringen vill. Vi visar också hur det ska gå till.
Vi är tyvärr rätt ensamma om det - faktiskt helt ensamma. Socialdemokraterna följer sin regering i hälarna, likaså Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Men här är det olika budskap i olika utskott. I miljö- och jordbruksutskottet är Miljöpartiet med på målet om 8 %, men i dagens votering nöjer man sig med regeringens bud på 5,75 %.
Fru talman! Jag yrkar självfallet bifall till Centerpartiets reservation nr 6, och jag hoppas att den kan få stöd av fler ledamöter än Centerpartiets 22. Vi vill verkligen inte stå ensamma när vi nu ska fastställa ett viktigt inriktningsmål för hur stor andel förnybara drivmedel vi ska ha som mål år 2010.
Ni är välkomna att ansluta er till oss i omröstningen. God jul!