Fru talman! Utöver det som jag sade tidigare om
godstransporter, inte minst när det gäller farligt gods,
skall jag kanske också nämna att vi i den transport-
politiska propositionen föreslår att vi skall inrätta en
godstransportdelegation. Det gör vi av den anledning-
en att vi, när vi fattar de politiska besluten, mycket
mer behöver utgå ifrån behoven av bra transporter där
hela kedjan fungerar på ett bra och miljömässigt rik-
tigt sätt. Vi har behov av att öka kunskapen på logis-
tikområdet. Där är hamnarna naturligtvis väldigt ofta
en intermodal punkt som det är oerhört viktigt att man
skaffar sig betydligt bättre kunskap om när man pla-
nerar.
Barbro Andersson frågade mig vilka hamnar som
kan ingå i olika TEN-projekt. Man drar ganska breda
penseldrag när det gäller TEN. Det är ganska breda
streck på kartorna. De kriterier som skall vara upp-
fyllda för att man skall platsa på TEN-kartan är att det
skall vara en hamn som har 200 000 passagerare per
år eller en miljon ton gods per år. Såvitt jag vet upp-
fyller Hargshamn inte de kriterierna just nu, men
gjorde det för inte så länge sedan. Detta varierar ju
hela tiden. Får man en färjelinje kan det bli aktuellt
igen.
När det gäller hamnarna vill jag nämna att kom-
missionen i EU för inte så länge sedan har presenterat
en grönbok som handlar om europeisk transportpoli-
tik. Den svenska regeringen har precis svarat på den.
Där har vi tagit upp Östersjön och alla de möjligheter,
och naturligtvis också problem, som finns med sjöfar-
ten i Östersjön och hur man skall effektivisera och
säkerställa miljömässigheten runt Östersjöns stränder.
Den här diskussionen om hamnarna utanför huvudsta-
den är viktig även i det perspektivet.
När det gäller miljöbalken vill jag återigen säga
till Lennart Fremling att jag mycket väl kan tänka mig
att det är som Lennart Fremling säger, nämligen att
det är tradition som har gjort att man inte har tagit
med detta. Jag menar att det finns anledning att se vad
som kan och behöver göras på det området.