Herr talman! Jag börjar med den sista frågan om särkullbarnen och vad Jonas Gunnarsson sade om när en av makarna dör och den andra maken tvingas att flytta ut på grund av att dödsboet måste skiftas.
Jag håller fullständigt med dig om att något borde göras. Jag sade att jag roade mig med att ta del av förra årets debatt. Där nämnde dagens talman Jan Ertsborn en modell från Finland där detta problem löses genom att skifta allt utom bostaden, vänta in en försäljning eller att den efterlevande maken avlider.
Det här är en viktig fråga, och det är viktigt att det händer något på området. Det är en helt absurd tanke för mig att den efterlevande maken måste flytta ut i samband med skiftet. När detta ska ske kan jag inte svara på. Jag anser inte att det har hänt så mycket på området. Det är dags att det sker någonting. Jag är fullständigt med dig på den punkten.
Sedan var det frågan om presumtion. Frågan finns i och för sig med som underlag i betänkandet. Vi kristdemokrater menar att pappan alltid ska finnas med. Det är logiskt att det finns två föräldrar, en av dem ska vara pappa rent biologiskt. Det blir för mig en kvasidiskussion. Är pappan känd är han en av föräldrarna. Är pappan inte känd är ursprunget ur ett barnperspektiv en viktig fråga.
Jag får återkomma till frågan om tid.