Fru talman! Naturligtvis gäller detsamma för mig, att minska djurs lidande måste gå före allt annat. Det tror jag att vi kan göra genom att få en effektivare organisation.
Jag tycker att de 6 000 eftersöksjägarna gör ett fantastiskt jobb. I många fall kanske de väcks klockan fyra på morgonen och ska ut och göra ett eftersök. Men jag tror att samhället bör satsa på de ideellt arbetande eftersöksjägarna på ett bättre sätt. De behöver ytterligare utbildning. Vi behöver titta på och analysera hur det sköts. Allting kan bli bättre. På det sättet kan vi också minska lidandet för djuren.
Jag har varit väldigt orolig för den lilla duktiga SES-gruppen. De har själva känt stor oro för att tvingas lägga ned sin fina verksamhet. Vägverket och polisen tog bort sina anslag, och det har varit svårt med finansieringen av deras verksamhet.
När jag tidigare pratade med gruppens ansvarige berättade han att det fanns ekonomiska resurser året ut men att han hoppades på en långsiktig lösning för sin fina grupp. Han har varit orolig i över ett och ett halvt år. Jag hoppas verkligen att regeringen hittar en lösning. Jag tycker inte att det är fråga om så mycket pengar, några miljoner. Det är viktigt för gruppen och för dess arbete att det kan hålla på långsiktigt. De har haft sin verksamhet i gång sedan 1995. Där är mycket att göra. Jag hoppas att jordbruksministern kan ge oss lite mer information om det.
Jag tror också att det skulle vara bra om vi kunde driva på och kanske få vissa direktiv om kvaliteten på de eftersökspatruller som polisen skickar ut. Det jag efterlyser är att man ger dessa idealister en bättre utbildning och verktyg för att ställa högre krav. Jag tror att det är bra.