Fru talman! Jag tänker ta upp och belysa en punkt i detta betänkande. Det handlar om barnförsäkringar.
Alla barns lika värde i Sverige måste vara en självklarhet, men om vi tittar på barnförsäkringar ser vi att det inte är det. Det görs verkligen skillnader. Det är inte bara sorgligt och bedrövligt, utan det är helt förkastligt.
I dag vet vi att 70 procent av barnen i Sverige har en individuell försäkring. Det är alltså en hel del barn som står helt utanför. Varför blir det så? Jo, det kan bero på att föräldrarna inte har råd eller på att de inte har kunskap om att det här finns att tillgå. Det mest häpnadsväckande är att försäkringsbolagen ger avslag på grunder som att barnet är adopterat eller för tidigt fött. Det här är några exempel.
Om det finns en misstanke om ärftliga sjukdomar eller om det finns medfödda fel brukar detta också leda till ett avslag på ansökan. Detta ska inte få förekomma i ett välfärdsland - vi slår ju oss för bröstet och säger att Sverige är det. Är det rimligt att avslå en ansökan på grund av att det kan medföra en för stor försäkringsrisk? Nej, jag anser inte det. Mig veterligen är inte försäkringsbolagen precis fattiga. De står definitivt inte på bar backe.
Fru talman! Det finns naturligtvis undantag från detta. Olika bolag tycks gå efter olika kriterier och göra olika riskbedömningar, vilket betyder att man, om man fått avslag hos ett, kan bli beviljad en försäkring hos nästa. Men ska föräldrarna söka sig till det ena efter det andra bolaget för att kanske till sist ha turen att ett bolag säger ja till att ge deras barn en försäkring? Jag anser, fru talman, att detta verkligen är snudd på kränkning.
Som Hannah Bergstedt tidigare tog upp är det många bolag som i samband med en ansökan begär in journaler från bvc. Detta vet personalen många gånger om, och de försöker då att undvika att skriva in vad de känner till för att just inte ställa till det för familjerna i försäkringssammanhang. Detta är naturligtvis inte okej men helt begripligt och förståeligt.
Är detta uppochnedvända världen? Ja, det tycks vara så med de bestämmelser vi har i dag. Är inte alla barns lika värde en självklarhet? Jo, svarar nog de flesta. Okej, säger jag, men då måste vi väl först se till att det blir en verklighet. En bra början till detta är att rösta för reservation 3 i detta betänkande och inte bara luta sig tillbaka, som högeralliansen gör, och lita på att regeringen i framtiden kommer att göra en översyn.
Vänsterpartiet anser att arbetet med en översyn bör påbörjas nu. Det handlar om att utreda och se över hur många barn som i dag fått avslag och hur många av dessa barn som ska kunna teckna en försäkring i framtiden. Något annat är inte rimligt.
Fru talman! Det finns tre reservationer i detta betänkande. Jag yrkar bifall till samtliga.