Fru talman! Det är bra att socialministern erkän-
ner att detta är alarmerande om det är sanning. Det är
väl upp till oss politiker att försöka se vad som är
sanning eller ej.
Socialministern vet att jag inte delar uppfattning-
en om att beslutet om läkemedelsavgifter för den
enskilde är en lösning på detta problem.
Unga, barn och äldre kan ha stora behov av vård.
Det är en svår utmaning att ställa olika grupper mot
varandra.
Vi i riksdagen har fattat beslut i frågor om priori-
teringar. De svårast sjuka och de med de största be-
hoven skall gå först. Det är rent etiskt men också
parlamentariskt och demokratiskt en viktig fråga. Vad
är socialministern beredd att initiera för att få fram en
lösning?