Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Kriminalvårdsfrågor

Ellen Juntti (M), 2018-03-21 (riksmöte 2017/18).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2017/18:JuU16 Kriminalvårdsfrågor

Fru talman! I dag debatterar vi ett motionsbetänkande gällande kriminalvårdsfrågor.

För att jag inte ska glömma det börjar jag med att yrka bifall till reservationerna 1 och 15. Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till dessa två reservationer.

Kriminalvården står inför många nya svårigheter. Kriminalvården säger själv att den största svårigheten är hur man ska få bukt med de unga gängkriminella som sitter i fängelse. De är mycket svåra att nå, och det är mycket svårt att få dem att ta emot behandlingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kriminalvårdsfrågor

Dessa gängkriminella börjar ofta begå brott i tidig ålder - många innan de har fyllt 15 år. Många begår väldigt grova våldsbrott. Jag kan nämna att det 2017 skedde 320 gängskjutningar, 42 blev mördade och 140 skadades. Även oskyldiga människor har faktiskt mördats. Här måste samhället reagera med bestämdhet och mycket tidigare än vad man gör i dag.

För ett par veckor sedan debatterade vi ett motionsbetänkande gällande unga lagöverträdare. Tyvärr har den sittande regeringen varit väldigt långsam när det gäller att presentera åtgärder. I den debatten tog jag upp behovet av nya påföljder för unga mellan 15 och 17 år. Många inom rättsväsendet, både poliser och åklagare, säger att vi måste vidta nya åtgärder när det gäller denna åldersgrupp för att så tidigt som möjligt bryta deras kriminella bana.

Ett bra förslag är ungdomsövervakning med fotboja. Trots ett tillkännagivande för tre år sedan har regeringen alltså inte presenterat något förslag när det gäller detta. Under de tre år som har gått har många unga hunnit fastna i kriminalitet och också hamnat inom kriminalvården.

Kriminalvården ska vara effektiv med bra kvalitet och hög säkerhet. Tiden på anstalt ska användas klokt. För ett par år sedan presenterade Riksrevisionen en rapport gällande återfall i brott. Den visade att 70 procent av dem som har suttit i fängelse återfaller i brott inom ett år. Det är en otroligt hög siffra.

Mer än hälften av unga fängelsedömda begår nya brott inom tre år efter att de har kommit ut från fängelset. Det är riktigt dåligt, och detta måste förbättras. Jag tror att det är ännu fler, eftersom det väl inte är någon som tror att alla åker fast när de begår brott - inte minst med tanke på den poliskris som vi har haft.

Vi moderater har många bra förslag när det gäller detta, till exempel om sociala stödgrupper för 18-29-åringar och om tydligare samverkan mellan myndigheter. Vi har också en gemensam alliansmotion med bra förslag till exempel när det gäller skärpningar av villkorlig frigivning och att man ska jobba bättre med avhopparverksamhet.

Vi får igenom tre tillkännagivanden i dag, och det är bra. Ett av dessa tillkännagivanden gäller frivårdsinsatser för just denna svåra grupp med unga gängkriminella. Frivård är alltså kriminalvård utanför fängelset och innebär både kontroll och stöd för bland annat dem som har fått villkorlig frigivning.

Frivården behöver utvecklas, särskilt för just denna grupp med gängkriminella. Vi anser att det är viktigt att införa större möjligheter till olika föreskrifter, till exempel om att de ska genomgå behandlingsprogram, utbilda sig och så vidare. Även kontrollen behöver stärkas, eftersom man måste kontrollera att de går på de behandlingar som det har beslutats om.

Man måste öka frivårdskontorens säkerhet. Som det nu är kan gängkriminella komma in på frivårdskontoren utan att man har möjlighet att kontrollera om de har med sig farliga vapen och så vidare. Det är ett problem. Om de i frivårdslokalerna stöter på några personer från något annat gäng kan det faktiskt få mycket allvarliga konsekvenser.

Fru talman! Reservation 1 handlar om uppsökande verksamhet på häkten. Denna verksamhet är mycket viktig, eftersom häktningstiden är en mycket bra tid för att få den intagne att börja fundera över sitt liv och sin framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kriminalvårdsfrågor

Kriminalvårdens personal har uppsökande verksamhet, och avsikten är att motivera den som sitter häktad att försöka fortsätta sitt liv på den lagliga sidan.

Unga häktade prioriteras, och det är viktigt att alla får dessa besök. Det är tärande att sitta häktad, och jag har hört många säga att häktningstiden har varit en vändpunkt för dem. Att sitta häktad kan faktiskt vara bra från denna synvinkel, inte bara för att man ska hinna utreda brotten.

För några år sedan var jag på ett seminarium i Almedalen. Det var Kris, Kriminellas revansch i samhället, som anordnade det. Där var det en ung man som sa att det var först när han satt häktad en längre tid som han på allvar började fundera på vad han skulle göra med sin framtid. Det var hans vändpunkt. Då fattade han ett beslut, och han hade hållit det i flera år när han var med på detta seminarium.

Enligt Kriminalvårdens årsredovisning för 2017 var det bara 68 procent som uppsöktes i häktena. Det var alltså 32 procent som inte blev uppsökta, alltså var tredje. Det är alldeles för många. Var tredje fick alltså inte detta stöd och samtal för att kunna bryta den kriminella banan.

I Kriminalvårdens årsredovisning sägs också att det är mycket stora skillnader mellan olika häkten när det gäller hur de jobbar med uppsökande samtal. Detta måste rättas till, och alla måste få möjlighet till detta stöd. Det är mycket viktigt för den intagne eller häktade, men kanske ännu viktigare för eventuella framtida brottsoffer.

Fru talman! Reservation 15 handlar om att vi moderater vill att fler ska avtjäna sina fängelsestraff i sina egna hemländer i stället för i Sverige. Vi kan till exempel tänka oss detta när det gäller bostadsinbrotten, som ökar kraftigt i Sverige. Många utländska ligor kommer hit för att begå olika brott. Polisen säger att hälften av alla bostadsinbrott begås av utländska stöldligor.

Polisen säger också att dessa stöldligor anser att Sverige är som ett smörgåsbord - det är bara att komma hit och ta vad man vill, för det är väldigt liten risk att åka fast. Och om man mot förmodan gör det är straffen väldigt låga. Det är bara vid ungefär 4 procent av alla inbrottsstölder som någon blir dömd för brottet.

Vi moderater har presenterat ett åtgärdsprogram mot dessa stöldligor. Bland annat vill vi införa ett nytt brott, inbrottsstöld, med ett års fängelse som minimistraff. Ett av förslagen i vårt åtgärdsprogram finns med här, nämligen att fler utländska medborgare ska överföras för att avtjäna sitt straff i hemlandet.

Detta är bra ur många synvinklar, så jag är lite förvånad över att inga andra hakar på det. Det innebär mycket bättre utslussning för dessa personer. Om de avtjänar straffet i sitt eget land är det lättare med permissioner eftersom de kanske har bostad och familj i närheten, och framför allt kan de språket. Här är det svårt med utslussning och permissioner. Man kanske inte känner någon här och kan inte språket, och då säger det sig självt att det blir svårt. Återanpassningen blir alltså lättare med vårt förslag.

Detta är faktiskt också en ekonomisk fråga. Det sitter över 1 000 utländska medborgare i svenska fängelser. Ett fängelseår kostar 1,2 miljoner per person. Det är väldigt mycket pengar, som kan användas till något annat.

År 2015 trädde en europeisk lag i kraft som handlar om prövning av om en svensk dom ska verkställas i en annan medlemsstat. Kriminalvården konstaterar i sin årsredovisning att förväntningarna på fler överföringar inte fullt ut har kunnat infrias. Det finns också en internationell verkställighetslag som möjliggör överförande till länder utanför Norden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kriminalvårdsfrågor

Det är ganska få som överförs: år 2016 var det 67 och 2017 var det bara 51 personer. Antalet går alltså ned, precis i motsats till lagens syfte. Vi moderater vill att regeringen ska vidta åtgärder så att fler avtjänar sina fängelsestraff i sina hemländer.

Vi vill också minska återfallen. Den utredning som alliansregeringen tillsatte för att undersöka vilka återfallsförebyggande åtgärder inom Kriminalvården som fungerar och vilka som inte gör det lade den här regeringen ned bara ett halvår innan den skulle presentera sitt förslag. Nu får vi igenom ett tillkännagivande om att en ny utredning med motsvarande uppdrag ska tillsättas.

(Applåder)

Debatten

Hämtad sida: 16

16 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Ellen Juntti (M): Kriminalvårdsfrågor (2018-03-21) — PRESS0