Fru talman! Mina allianskamrater har i debatten redan redogjort för de tillkännagivanden som utskottet fått en majoritet för och som bygger på Alliansens förslag. Jag ställer mig givetvis bakom dem och tycker att de är angelägna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kriminalvårdsfrågor
Det handlar om bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella. Det handlar också om att ta upp den utredning om en flexibel och effektiv kriminalvård som regeringen lade ned som en av de första saker som den gjorde. Det handlar slutligen om att försändelser till en intagen - förutom försändelser till och från den egna advokaten samt annan myndighetspost - ska kontrolleras av kriminalvårdspersonal i större utsträckning. Vi tycker att detta är angelägna tillkännagivanden.
En annan angelägen fråga, som återfinns i Alliansens gemensamma reservation nr 5, handlar om avhopparverksamheten. Vi är överens om att det krävs en samlad översyn av all avhopparverksamhet med en grundlig genomgång av de metoder och resultat som kan utvecklas till samlade nationella riktlinjer för avhopparverksamhet. Det behövs ytterligare framsteg i detta mycket viktiga arbete.
Jag vill vidare yrka bifall till reservation nr 9. Det är en kristdemokratisk reservation som handlar om sociala utfallskontrakt. Jag tycker att frivilligorganisationerna ska ha en naturlig plats i återanpassningen av den dömde, både före och efter frigivningen. Civilsamhället har redan i dag en stor betydelse för att stötta tidigare dömda personer i deras återanpassning.
Kristdemokraterna tycker att föreningar bör uppmuntras att finnas med som en del i livet före och efter frigivningen. Avhopparjourer, dit kriminella kan vända sig när de vill lämna sitt kriminella liv, har sedan flera år drivits av bland annat Exit Fryshuset, Kriminellas revansch i samhället och X-Cons. Vi i Kristdemokraterna tycker inte att man kan utgå från att civilsamhällets insatser kommer att fortsätta om vi inte ger dem en tydlig signal om att detta är mycket angeläget. Vi vill ge dem långsiktiga förutsättningar.
Vi tycker dessutom att man ska ta ett steg till och införa något som finns i en del andra länder nämligen sociala utfallskontrakt, social impact bonds. Det finns exempel på hur man kan få ersättning i förhållande till hur väl man lyckas med människors anpassning tillbaka till livet efter att de har kommit ut ur fängelset. Detta finns i Storbritannien och USA och innebär att civilsamhället får ekonomisk ersättning från staten utifrån hur väl man lyckas med att återanpassa tidigare brottslingar.
Den offentliga sektorn ska naturligtvis formulera klara och tydliga målsättningar inom det område där man vill nå framgång. Därefter får företag och organisationer erbjuda sig att genomföra projekt och nå dessa mål. Eftersom offentliga pengar bara betalas ut när målen har nåtts är den ekonomiska risken för skattebetalarna obetydlig, enligt vårt sätt att se det. Men om målen nås är vinsten potentiellt enorm, eftersom kostnaderna som hänger ihop med kriminalitet och utslagning är enorma.
Utmaningarna och den dåliga framväxten av sociala utfallskontrakt beror dels på bristen på kunskap bland offentliga aktörer om hur man använder sociala investeringsfonder, dels på att relationen mellan risk och avkastning för den externa finansiären ofta är blygsam för sociala investeringar som dessa. För att öka antalet sociala utfallskontrakt i Sverige behövs satsningar för att lösa både kunskapsbrist och den bristfälliga viljan att investera. Många gånger handlar det om investeringar i det som kallas för utanförskapsområden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kriminalvårdsfrågor
Jag anser därför att en nationell strategi behövs för att möta behoven och underlätta framväxten av sociala utfallskontrakt. En nationell fond bör även inrättas för att göra dessa investeringar mer attraktiva. Detta har vi som förslag i vår budget, och vi har avsatt medel för det. Det finns en färdig modell som skulle kunna införas, och därför yrkar vi bifall till reservation nr 9.
En annan kristdemokratisk reservation som förtjänar att nämnas handlar om möjligheten att senarelägga villkorlig frigivning. Detta återfinns i reservation 22, men för tids vinnande yrkar vi bara bifall till reservation 9.
Reservation 22 handlar kort sagt om att om man exempelvis vägrar att lämna urinprov eller på andra sätt inte medverkar i sin behandling ska anmärkningssystemet kunna användas, vilket ska kunna leda till senarelagd villkorlig frigivning. Detta är en tydlig signal om att vi tycker att det är mycket viktigt att alla anstalter är drogfria. Därför ska man kunna använda den villkorliga frigivningen som redskap för att uppnå detta.
Av detta skäl har vi lagt fram en reservation om det här, men jag yrkar som sagt för tids vinnande bifall enbart till reservation 9, fru talman.
(Applåder)