Fru talman! Låt mig först yrka bifall till förslaget i lagutskottets betänkande nr 7 och avslag på samtliga reservationer.
Som Maria Hassan tidigare har redovisat ökar franchiseföretagen starkt i antal och sysselsätter omkring 100 000 människor. De står för ungefär 5 % av bruttonationalprodukten. Organisationen Svensk Handel redovisar att lönsamheten för franchiseföretagen är lite bättre än genomsnittet för övriga företag, att konkurserna är lägre i antal och att antalet nystartade företag är högre. Det är en ganska ljus bild som man ger av företagsformen.
Trots det är det inte problemfritt med just den företagsformen. Lagutskottet har tidigare, i sina av riksdagen godkända betänkanden, anfört att regeringen noga bör följa den här utvecklingen i Sverige och även internationellt. Det gäller speciellt det arbete som skett kring en modellagstiftning rörande information till franchisetagare.
Mot bakgrund av att Unidroit, som är ett internationellt institut för harmonisering av privaträtten, numera har antagit en modellag för nationell lagstiftning har också ett arbete inletts här för att utreda om den även bör införas i Sverige, och i sådant fall hur den ska vara utformad.
Utredningen ska vidare undersöka i vilka avseenden det förekommer problem i franchiseförhållanden, som modellagen tar sikte på, och om lagstiftning är den mest lämpliga metoden för att åstadkomma förbättringar. Bruket av och synen på skiljeklausuler ska analyseras, och då särskilt kostnadsaspekten samt fördelningen av kostnaderna vid ett skiljeförfarande, som många i dag upplever som ett problem. Även frågan om särskilda regler för uppsägning av franchiseavtal ska uppmärksammas.
Allt detta ska utredas just för att man ska kunna bedöma behovet av att stärka franchisetagarnas ställning.
Fru talman! När det gäller avtalsvillkor mellan näringsidkare, speciellt ökade möjligheter till jämkning av avtal, har utskottet ingen annan uppfattning än vid tidigare ställningstaganden. Möjligheterna att jämka avtal mellan näringsidkare finns i dag i 36 § avtalslagen. Lagutskottet genomförde under förra mandatperioden en bred remissrunda där företrädare för näringslivet, LO, advokater, juridiska fakulteter och så vidare fick möjlighet att yttra sig i den frågan, men remissvaren pekade inte åt något visst håll och gav därmed inte någon direkt ledning för utskottets ställningstagande.
Beträffande skiljeklausuler är det ju så, som tidigare debattörer har sagt, att det i vissa fall är ett problem och att vi ska fördjupa oss i den problematiken i form av en utredning. Vi tycker från utskottsmajoriteten att vi kan invänta det arbetet.
Fru talman! Slutligen vill vi från utskottsmajoritetens sida erinra om att det pågår ett arbete i Regeringskansliet i syfte att undanröja onödiga hinder för elektronisk kommunikation och elektronisk dokument- och ärendehantering. En arbetsgrupp som antog namnet FORMEL-gruppen har förra året redovisat sitt arbete i en promemoria, som nu har remissbehandlats. I den lämnas underlag för fortsatt beredning inom Regeringskansliet. Vi bör i vanlig ordning invänta resultatet av detta arbete innan vi från utskottets sida i riksdagen uttalar oss i frågan om elektroniska signaturer.