Fru talman! Inledningsvis yrkar jag bifall till reservation 3 under punkt 3 i betänkandet.
Den här debatten är lite av favorit i repris. Vi har tidigare diskuterat frågan, och jag tror att ståndpunkterna är ungefär desamma.
Avtalsfriheten är en av grunderna för marknadsekonomin. Rätten att utan inblandning av andra träffa avtal mellan fristående parter är av yttersta vikt för ett välfungerande näringsliv. Lika viktigt för att näringslivet ska fungera är att parter som har träffat ett avtal kan lita på att den andra parten håller avtalet. Jag menar att lagstiftaren bör iaktta stor försiktighet både när man reglerar ett område och när man gör det möjligt att i efterhand underkänna ett avtal helt eller delvis.
I Sverige har vi en brist i rättsliga traditioner när vi sluter avtal. Vi slarvar gärna med att gå igenom avtalstexten. Vi förlitar oss på den andra partens goda vilja. Ofta är vi i den felaktiga tron att om någonting går snett så går det alltid att lösa i efterhand, och det gör det ju också ofta. De avtal som förekommer mellan näringsidkare, om det över huvud taget förekommer något skriftligt avtal, är ofta vid en internationell jämförelse mycket torftiga. Det är när vi träffar avtal som vi måste tänka igenom vad som kan hända när vi blir oense.
En tvingade lagstiftning förstärker denna brist i det svenska samhällslivet. Vi förlitar oss på att staten har tänkt igenom vad vi borde tänka igenom själva. Det är vi som avtalsparter som ska ta ansvar för de avtal vi träffar.
Fru talman! Vad gäller franchising har jag en viss förståelse för motionärernas oro för den brist på balans mellan parterna som kan finnas i franchisingsammanhang. Denna brist på balans mellan avtalsparter finns också i en lång rad andra sammanhang där småföretagare är beroende av en stor kund för sina intäkter i företaget. Det kan gälla i offentliga sammanhang, men det finns också exempel från mina egna hemtrakter där alla de som kör i skogen som egna företagare är helt beroende av stora skogsbolag för sina utkomster. Till skillnad från i sistnämnda fall så har även franchisegivaren ett intresse av att franchisetagarens verksamhet utvecklas väl eftersom franchisegivaren får sina inkomster från franchisetagaren. Går det bra för franchisetagaren så ökar intäkterna även för franchisegivaren.
Som vi tidigare har hört här så har det pågått ett internationellt arbete med en modellag. Den är nu klar. Det pågår en beredning inom Regeringskansliet. Vi moderater anser att det riktigaste är att vi avvaktar vad som kommer ut av detta arbete innan vi tar ställning till behovet av lagstiftning. Jag vet också att det har pågått en självsanering inom branschen med inslag av uppföranderegler och en etisk nämnd. Vi anser därför att man ska avvakta i frågan tills man ser vad regeringen kommer fram till.
Fru talman! När det gäller avtalsvillkor mellan näringsidkare inriktar sig motionären på det faktum att det i kommersiella avtal ofta finns en skiljeklausul vid tvistlösning. Som jag sade inledningsvis ska vi alla tänka efter före när vi träffar avtal. Man ska vara noggrann när man ser ett avtal med skiljeklausul. Vi vet också att skiljeförfarande kan bli en kostsam process för en småföretagare och att småföretagen därför avstår från att få sin sak prövad. Ett av skälen till att skiljeklausuler förekommer i kommersiella avtal är att tvistlösningen i de allmänna domstolarna inte fungerar särskilt väl. Det tar lång tid, och det sker i offentlighet. Med en bättre och snabbare tvistlösning vid de allmänna domstolarna skulle man därför kunna komma undan en del av skiljeklausulerna. Det pågår också en utveckling av skiljemannainstitutet där man försöker hitta billigare och snabbare modeller för att kunna få en snabb tvistlösning vid kommersiella avtal.
Slutligen, fru talman, ska jag säga något om elektroniska signaturer. I det svenska samhället finns en rad formkrav. Vissa är nödvändiga och vissa hänger med bara av tradition. Vi är medvetna om att det pågår ett arbete inom Regeringskansliet. Vi har dock erfarenheten att det i sådana frågor har en tendens att ta väldigt lång tid innan regeringen kommer med några konkreta förslag. Teknikutvecklingen går med en rasande takt och det är därför viktigt att frågan får en snabb lösning. Vi anser därför att riksdagen bör trycka på regeringen i frågan.