Fru talman! Jag googlade nyss på telefonen och läste om ett fall där en man blev fängslad efter att han hade försökt ha ihjäl sin fru. Så blev han villkorligt frigiven och verkställde då mordet på frun. Detta är ett av de många exempel som utgör problem. Men regeringen är tillfreds med hur det fungerar.
Vi kan ta pedofiler som ett annat exempel - vi har ju en reservation om medicinsk behandling. Dömda pedofiler som genomgår behandling och kanske sköter sig på anstalt kan ändå ha en hög återfallsrisk. Regeringen och Miljöpartiet vill att sådana personer ska komma ut i samhället i förtid. Den villkorliga frigivningen är okränkbar för de rödgröna partierna, utifrån de förutsättningar som jag nyss beskrev.
Jag frågar mig: Vari ligger motståndet mot att låta en farlighetsbedömning äventyra en villkorlig frigivning? Ett exempel är en man som sitter på anstalt för att han har försökt mörda sin fru och som upplever starka hämndbegär mot sin fru. Är det då inte rimligt att man gör en farlighetsbedömning? Riskerar den personen att återfalla i brott? Om det är så, är det då inte rimligt att hålla kvar personen på anstalt så att han inte kan komma ut i samhället och döda sin fru?
Det är ett väldigt konkret exempel på vad Sverigedemokraterna tycker är fel med regeringens politik, nämligen att man inte tar hänsyn till samhället och de individer som lever i samhället och som riskerar att utsättas för farliga individer när man utformar sina förslag.
Är det orimligt att låta en farlighetsbedömning föregå beslut om villkorlig frigivning och äventyra en villkorlig frigivning? Jag vill gärna höra Miljöpartiet och för den delen regeringen resonera lite bredare kring sitt motstånd mot det förslaget.