Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder

Helena Vilhelmsson (C), 2021-01-27 (riksmöte 2020/21).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2020/21:JuU8 En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder

Fru talman! I Sverige har vi ett rättsväsen som fungerar förhållandevis bra. Det anses rättssäkert, rättvist och icke korrumperat. Det sista är en grundbult i en demokratisk rättsstat och förmodligen den enskilt viktigaste faktorn för att alla medborgare i Sverige ska känna tillit till sitt rättsväsen. Jag tror inte att exempelvis våra medmänniskor i Ryssland, allra minst Aleksej Navalnyj, känner samma förtroende för sitt lands rättsväsen. Här får vi nämligen kritisera både regimen och rättsväsendet, om vi så vill, utan att hamna i fängelse.

Det är ju så att inte allt fungerar bra inom det svenska rättsväsendet. Påföljder, vård och behandling för unga brister. Flera straffpåföljder är för låga och oproportionerligt låga i jämförelse med hur de är för andra brott. Det gäller inte minst sexualbrott. Och situationen för brottsoffer är allt annat än bra. Det finns alltså mycket att göra.

Det är därför som vi från Centerpartiet är aktiva, föreslår förändringar och förbättringar och ligger på regeringen i dessa frågor. Det är också därför vi är konstruktiva och medverkar i olika parlamentariska grupperingar för att få fram bra gemensamma förslag med bred förankring. Sverige behöver det, och brottssituationen behöver det.

Fru talman! Det vi i dag diskuterar är delvis ett resultat av detta. Det är en punkt från det så kallade 34-punktsprogrammet, där regeringen bjöd in till samtal mot gängkriminalitet.

Frågan gäller villkorlig frigivning, som vi menar måste ha en klart starkare koppling till deltagande i förebyggande åtgärder för att man inte ska återfalla i brott. Det är åtgärder som naturligtvis är lika viktiga oavsett vilken typ av brott som har begåtts - gängkriminalitet eller annan brottslighet. Att återanpassa sig till ett liv utanför murarna är lika viktigt oavsett vilket brott man begått.

I dag har alla dömda rätt att friges villkorligt efter två tredjedelar av sitt tidsbestämda fängelsestraff om de har, så att säga, skött sig under fängelsetiden. Det måste till synnerliga skäl för att den villkorliga frigivningen ska skjutas upp. Synnerliga skäl är lika med väldigt starka skäl, det vill säga den intagne måste ha misskött sig i fängelset ganska grovt för att nekas villkorlig frigivning.

För Centerpartiet är det självklart att en villkorlig frigivning ska vara förknippad med att den dömde medverkar i olika förebyggande program under tiden i fängelset. Om inte den intagne får hjälp och stöd för att förbereda sig för ett liv utanför fängelset är otroligt mycket förlorat. Men det bygger också på att den intagne medverkar och faktiskt vill medverka. I dag finns få möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen, men i och med dagens förslag blir det enklare.

Men, fru talman, ska då alla dömda ha rätt att friges villkorligt efter två tredjedelar? Varför döms man till fängelse i sex år, till exempel, om man kommer ut efter fyra? Det är nog frågor som många ställer sig. Att ges en andra chans är dock en human grundprincip som vårt rättssamhälle vilar på. Men då ska, på riktigt, ett förändrat beteende och en önskan om ett liv fritt från kriminalitet vara väldigt tydliga hos den dömde.

I dag återfaller allt för många i brott efter avtjänat straff. Det är ett misslyckande. Flera åtgärder måste till. Ett tydligare krav på medverkan i återfallsförebyggande åtgärder är en.

Fru talman! Centerpartiet vill dessutom, liksom en majoritet i kammaren, gå ett steg längre. Det ska inte vara en självklarhet att prövas för villkorlig frigivning efter två tredjedelar av strafftiden.

Det är lite svårt att svara på den fråga jag ställde tidigare. Varför döms en till fängelse i sex år om en ska friges efter fyra? Den principen menar jag kan bidra till en otydlighet och till att förtroendet och legitimiteten för rättsväsendet rubbas. Och, som jag inledde med, är den största fara vi kan hamna i att man misstror rättsväsendet.

Centerpartiet menar att deltagande i återfallsförebyggande åtgärder ska ge möjlighet till villkorlig frigivning. Om man inte aktivt medverkar är villkorlig frigivning kanske inte självklart över huvud taget. Och tro mig, mina vänner: Om det är något en centerpartist har diskuterat det senaste halvåret är det just frågan om rätten till en andra chans och rätten till villkorlig frigivning och hur det står i proportion till det begångna brottet.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Debatten

Hämtad sida: 24

24 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Helena Vilhelmsson (C): En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder (2021-01-27) — PRESS0