Herr talman! Till att börja med vill jag tacka statsrådet för att hon svarar på mina frågor. Det framgår med all önskvärd tydlighet att statsrådet och regeringen även fortsatt har stora och till synes orimliga förväntningar på detta avtal. Trots den kritik som växer runt om i Europa och USA, inte minst rörande den bristande öppenheten och insynen i förhandlingarna, väljer regeringen till synes att inte ta farhågorna på särskilt stort allvar. Det är beklagligt och oroande.
Statsrådet talar i väldigt positiva ordalag om frihandelns effekter och går till och med så långt som att kalla frihandeln både en förutsättning och en motor för demokrati. Visst har fri och rättvis handel många positiva aspekter, men det kan också vara värt att sansa oss en aning.
Som såväl jag som andra redan har påpekat i kammaren under tidigare debatter i detta ämne är tullarna mellan EU och USA redan i dag väldigt låga. En rapport som nyligen sammanställdes på uppdrag av EU-parlamentet säger klart och tydligt att TTIP i huvudsak handlar om ett regulativt samarbete och att endast vissa element av avtalet kan jämföras med klassiska handelsavtal. TTIP handlar således, som statsrådet vet, i första hand inte om tullar utom om lagstiftning. Vi bör kalla saker vid dess rätta namn och inte använda frihandelns goda namn för att beskriva ett avtal som i huvudsak handlar om någonting helt annat.
Statsrådets intresse för demokrati är välkommet. Men det hade varit klädsamt om hon på allvar hade velat beakta de farhågor som jag och många med mig faktiskt har på det här området. I sitt svar till mig bemöter hon inte hur företagens nya användning av tvistlösningsmekanismen ISDS i avskräckande syfte - och mekanismens redan bevisade effekter för försening av beslut i syfte att skydda folkhälsan - påverkar demokratiska principer.
I det nya fallet mellan Achmea och Slovakien har det holländska försäkringsbolaget inkommit med en första avsiktsförklaring om att inleda ett stämningsförfarande mot den slovakiska staten för ett lagförslag som ännu inte passerat parlamentet. Det enda rimliga syftet med stämningsansökan är att avskräcka den slovakiska regeringen från att implementera demokratiskt beslutade lagar.
Tobaksföretaget Philip Morris uppmärksammade stämning mot Australien har lett till att Nya Zeeland avvaktar med att implementera en liknande lag, som syftar till att skydda folkhälsan, tills dess att stämningsförfarandet är slutfört - just för att Nya Zeeland fruktar repressalier från kommersiella aktörer.
Hur kan detta
inte
vara ett hot mot demokratiskt beslutsfattande?
Statsrådet säger i sitt svar till mig att EU-kommissionen har väckt ett förslag om ett regulativt råd. Men som statsrådet är medveten om kommer detta förslag direkt från de stora näringslivsorganisationerna, däribland kemikalieindustrin. Enligt medborgarrätts- och miljöorganisationer skulle detta ge ekonomiska särintressen nya verktyg för att blockera, urvattna eller försena kommande lagstiftning på exempelvis miljö- och folkhälsoområdet.
Vi värnar båda demokratin. De farhågor som lyfts fram av dem som arbetar med demokrati gör i alla fall mig genuint orolig. Det duger inte att gömma sig bakom frihandeln, utan det handlar om harmonisering av lagstiftning och regelsamverkan. TTIP är ett avtal om regleringar och skydd för investeringar.
Jag ber att få återkomma och bemöta andra aspekter av statsrådets svar till mig i mitt nästa anförande. Men vill återigen poängtera att jag gärna ser att statsrådet bemöter de konkreta exemplen kring ISDS och även farhågorna kring det regulativa samarbetsråd som planeras inom ramen för TTIP.