Herr talman! Annika Lillemets tycker jag missförstår vad TTIP går ut på. Det handlar inte om att försämra standarder. Det handlar inte om att försämra det vi har när det gäller miljö och hälsa i EU. TTIP handlar mycket om att förenkla standarder.
Jag har debatterat frågan om ISDS ganska många gånger i riksdagen. Det är väldigt intressant, för vi vet ännu inte hur förslaget kommer att se ut. Därmed tycker jag att det känns svårt att säga: Nej, vi ska inte ha något ISDS. Vi vet ju inte ens vad det är som landar på bordet. Kan vi åtminstone inte invänta det som EU-kommissionen nu håller på med, den öppna utfrågningen, och se var förslaget landar? Sedan kan vi ha en seriös debatt om det.
Det är inte heller första gången jag hör de här exemplen om Philip Morris och Slovakien tas upp i riksdagen. De rättsfall som frågan berör är antingen pågående eller sådana där det inte är offentligt tillgängligt, varför jag inte kan kommentera dem i sak. Men allmänt kan jag säga att jag tror att de flesta företag undviker att stämma på lösa grunder. En stämning är ofta en sista utväg när andra lösningsförsök, såsom medling, inte har fungerat och är ofta också förknippad med betydande kostnader.
Samtidigt kan ISDS-systemet förbättras. EU önskar bland annat ha med regler i TTIP som klargör att en stämmande investerare måste ha en substantiell affärsverksamhet i den aktuella staten. Det kommer inte att vara möjligt för skalbolag eller brevlådeföretag att utnyttja ISDS i TTIP.
Ett annat förslag som finns är att motverka eventuella ogrundade stämningar genom en regel om att förloraren betalar alla processkostnader.
När det gäller ett holländskt försäkringsbolag, Achmea, som stämmer den slovakiska staten - jag ska inte kommentera enskilda fall, och besluten är inte offentligt tillgängliga - noterar jag medieuppgifter om att skiljenämnden i detta aktuella fall helt nyligen ska ha fattat beslut om att avvisa stämning.
Beträffande den första frågan som Annika Lillemets tog upp om det regulativa rådet är det väldigt viktigt att påpeka att syftet är att etablera ett informationsutbyte på detta område mellan EU och USA. Rådet skulle ges i uppgift att övervaka genomförandet av bestämmelserna i TTIP och utfärda offentliga rekommendationer om föreslagna regleringar och allmänt uppmuntra samarbete. Men just nu har vi inte något färdigt textförslag att ta ställning till. När ett sådant föreligger kommer jag att studera det noggrant och pröva förenligheten med befintliga lagstiftningsprocedurer. Dessa samarbetsformer för att överkomma transatlantiska handelshinder har funnits under mycket lång tid. Ett exempel är TEC, Transatlantiska Ekonomiska Rådet, som ändå med varierad framgång har fått bättre koordination och bättre förståelse för standardsättande.
På senare tid har mycket fokus lagts på områden som ligger uppströms, det vill säga marknader som måltjänster, elbilar och nanoteknologi. Det är mycket viktigt att vi då kan tala med varandra och se till att det blir så enkelt som möjligt för den typen av handel i framtiden.
Jag får återkomma i mitt nästa inlägg.