Herr talman! Annika Lillemets har ställt ett antal frågor till statsrådet Birgitta Ohlsson om demokratiska aspekter av frihandelsavtal och i synnerhet om de pågående förhandlingarna om ett partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA, det så kallade TTIP-avtalet. Interpellationen har överlämnats till mig för besvarande.
Inledningsvis vill jag tacka Annika Lillemets för att hon lyfter fram de pågående förhandlingarna mellan EU och USA.
Regeringen verkar för att få till stånd ett så ambitiöst och heltäckande partnerskapsavtal som möjligt. För det handlar i grunden om människors vardag, om att arbetssökande ska få större möjligheter att hitta ett jobb, om att konsumenter och företag ska få bättre, billigare och fler varor och tjänster att välja mellan, om att vårt näringsliv ska få bättre och rättvisa spelregler och om att våra små och medelstora företag ska få ökade möjligheter att växa.
Herr talman! Frihandel handlar om frihet och ökade möjligheter. Frihandel möjliggör för människor att bestämma över sina liv, att själva besluta om att utbyta varor och tjänster över nationsgränser utan onödiga påbud. Frihandel är sålunda en motor för demokrati. Inte sällan utgör frihandel en förutsättning för demokrati. Aldrig har väl ett land på sikt kunnat främja demokrati genom att slå ned på sina medborgares rätt att handla med omvärlden.
Samtidigt är det viktigt att vi inte tar frihandelns inneboende demokratifrämjande förmåga för given. Den fortlöpande demokratiska förankringen är därför mycket viktig. Inom en europeisk kontext ser vi till att värna den demokratiska förankringen genom att bland annat säkerställa att våra nationella parlament, Europaparlamentet, EU-kommissionen samt medlemsstaterna informerar öppet om ärenden och lagförslag som rör vårt handelsregelverk.
Regeringen arbetar aktivt med utåtriktade aktiviteter och information på hemmaplan. Vi har genom möten och seminarier diskuterat exempelvis TTIP:s betydelse för maten, jobben och miljön. Vår expertmyndighet Kommerskollegium har publicerat flera rapporter och analyser i ämnet. En rad andra aktörer, inklusive våra arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, har på samma sätt varit mycket aktiva.
Herr talman! Redan i EU-kommissionens första analys gjordes en bedömning av de miljö- och klimatmässiga aspekterna av förslaget. Kommissionens initiala bedömning var att den globala effekten av koldioxidutsläpp förmodligen är mycket liten och att det finns positiva effekter på klimatet genom ökad handel med så kallad grön teknik.
Kommissionens analys följs nu upp med en utförlig hållbarhetsbedömning, som EU-kommissionen har lagt ut på ett oberoende institut. En interimsrapport presenteras i sommar och slutrapporten mot slutet av året.
EU-kommissionen har också inrättat en särskild rådgivargrupp för TTIP med vilken en löpande dialog ska hållas gällande avtalets inverkan på till exempel miljö och konsumentskydd.
Herr talman! Inom ramen för TTIP vill både EU och USA utveckla ett närmare regulativt samarbete. Det handlar om att på sikt ta bort onödiga handelshinder som har sitt ursprung i olika tekniska regelverk. Det ska ske utan att vi gör avkall på våra höga krav inom områden som miljö, livsmedel, djur, hälsa och konsumentskydd.
Förslag om ett regulativt råd har väckts av kommissionen i förhandlingarna. Tanken är inte att förändra hur Sverige och EU lagstiftar. Tanken är att EU och USA ska hålla varandra informerade om lagstiftning på områden som rör transatlantisk handel. Det tycker jag är ett naturligt inslag i ett ambitiöst partnerskapsavtal. Jag är därför beredd att studera förslaget närmare.
Slutligen vad gäller frågan om investerarskydd och skiljedomsförfarande vill jag hänvisa till svar i tidigare interpellationer (2013/14:399, 2013/14:414 och 2013/14:415) där jag är tydlig med att investeringsreglerna i TTIP inte ska underminera vår demokrati. Jag pekar också på att det är positivt att avtalsförhandlingarna inbegriper investeringar, eftersom dessa utgör en vital del i den globala ekonomin.
EU-kommissionen genomför just nu en bred konsultation med civilsamhället om ISDS i TTIP. Regeringen stöder detta initiativ, och jag hoppas på ett aktivt deltagande i konsultationerna även här i Sverige.
Jag välkomnar en fortsatt konstruktiv dialog med Annika Lillemets i denna så betydelsefulla fråga för Sveriges välstånd.