Herr talman! I likhet med Jan Lindholm kommer jag att fatta mig kort, kanske ännu kortare.
Frågan om en subsidiaritetsprövning gäller inte om ifall lagen är rimlig. Jag kan utifrån den beskrivning som Jan Ertsborn gjorde av olika fall av köp av varor, dels på nätet, dels på plats, dels av varor som skickas hem till mig, inse att det finns väldigt stora problem och frågetecken för mig som konsument.
Som konsument är det också begripligt att en sådan här lagstiftning skulle behövas. Sedan riskerar den naturligtvis att bli väldigt krånglig. Men jag har svårt att föreställa mig en situation som är krångligare än att jag som affärsidkare eller konsument ska kunna hålla reda på vilken konsumentköplag som råder i det land som jag för tillfället bestämmer mig för att göra affärer med. Går jag ut på nätet och letar efter varor, vilket inte händer så väldigt ofta, kan jag tänka mig att de företags hemsidor som jag besöker finns i ganska många länder. Under en tidsutdräkt på kanske 15 minuter är det företag i ett antal länder som jag har besökt och övervägt att göra affärer med innan jag till slut bestämmer mig för att köpa en vara från exempelvis Tjeckien. Att känna till att det finns en frivillig europeisk konsumentköplag som jag skulle kunna tillämpa om jag känner mig osäker på vilken lag som råder i det aktuella landet skulle jag nog uppleva som en stor trygghet.
Därför, herr talman, ser jag ingen logik i att mena att införandet av den här lagen, alldeles oavsett dess kvalitet och omfattning, skulle strida mot subsidiaritetsprincipen. Jag är väldigt nyfiken på att se det förhandlingsresultat som vi kommer fram till i den fortsatta prövningen, och jag ser gärna att vi får se ett sådant här förslag.
Jag yrkar i likhet med övriga att utlåtandet ska läggas till handlingarna.