Herr talman! Det svenska skyddet för fri- och rättigheterna behöver vidgas och förstärkas. Exempel på områden som borde bearbetas ytterligare är till exempel vidden av skyddet för den mänskliga integriteten, föräldrarätten, den negativa föreningsfriheten, samvetsfriheten och äganderätten. Över huvud taget behöver regeringsformens 2 kap. en översyn sett i sitt sammanhang.
Herr talman! Regeringsformen tillförsäkrar, med smärre undantag, endast medborgarnas fri- och rättigheter uppräknade i 2 kap. 1 § i regeringsformen i förhållande till det allmänna. Medborgarna tillförsäkras däremot inte sådana generella fri- och rättigheter i förhållande till andra enskilda eller enskilda rättssubjekt, till exempel företag eller organisationer.
Herr talman! I denna del kan det inte anses råda full parallellitet mellan regeringsformen och Europakonventionen. Denna konvention kan antas ålägga konventionsstaterna viss skyldighet att genom lagstiftning trygga vissa fri- och rättigheter även mellan enskilda. Enligt vår mening vore det värdefullt att utreda om även fri- och rättigheterna mellan enskilda borde grundlagsfästas och grundlagsskyddas, och inte som nu i huvudsak vara inriktade på förhållandet mellan den enskilde och det allmänna. En sådan grundlagsfäst rätt skulle kunna stärka Sverige som rättsstat.
Det finns ju redan några få regler i regeringsformen som antyder att det mycket väl är möjligt att göra den typen av skrivningar i regeringsformen. Det gäller till exempel medborgarnas personliga integritet i förhållande till automatisk databehandling, och såvitt jag begriper gäller det inte enbart allmänna register. Det finns ju också skrivningar om föreningsfriheten som pekar på att den skyddar mot förföljelse av folkgrupp till exempel.
I morse, herr talman, när jag funderade på just fri- och rättighetsskyddet i förhållande till det allmänna, som det står skrivet i regeringsformen, fick jag vissa associationer till en doktorsavhandling om kontraktsrätten som jag precis har läst färdigt. Det är väl inte konstigt att den typen av associationer dyker upp när man har precis det i huvudet.
Det är en idékritisk granskning. Där finns också analyserat de samhällskontrakt som främst Hobbes och Locke hade som utgångspunkt för sina teorier i det som senare utvecklades till liberalismen. Frågan är, herr talman, om inte den här snäva synen på fri- och rättigheter som regeringsformen har är en reminiscens, en kvarleva, från den här synen på samhällskontrakt. I det synsättet finns nämligen bara två agerande, två nivåer: staten och individen.
Det där med teorin om samhällskontrakt tål att granskas kritiskt; man föds ju inte in i en kontraktssituation. När navelsträngen klipps utbrister man inte: Mamma och pappa, ni får vänta lite, jag måste först skriva under samhällskontraktet, sedan kan vi umgås. Så går det inte till.
Man föds in i en mänsklig gemenskap där det centrala är relationer mellan människor. Med den utgångspunkten blir förstås också fri- och rättigheterna viktiga i relationer mellan människorna, inte bara mellan individ och det allmänna. Kanske är det dags att frigöra sig från kvarlevan av teorin om samhällskontrakt på det här planet.
Herr talman! Det behövs också ett tydligt diskrimineringsskydd för varje människas integritet, oberoende av religion, ålder, ras, hudfärg, kön, språk, sexuell identitet, genetiska särdrag, börd, ekonomisk eller social ställning, funktionshinder, utvecklingsstörning, etnisk eller politisk tillhörighet. Jag hoppas att jag inte har missat någon grupp. Detta skydd måste vara effektivt inte enbart i förhållandet mellan den enskilde och det allmänna utan rättsstaten måste också tillförsäkra ett sådant skydd mellan enskilda. Därför bör man också vidga grundlagens synsätt på detta område.
Regeringsformen innehåller ett visst skydd mot diskriminering, men det är väldigt begränsat. Genom de grundlagsförändringar som genomfördes den 1 januari 2003 har målsättningsstadgarna i regeringsformen 1 kap. 2 § utvidgats, bland annat med skrivningen om att "det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person".
Sådana formuleringar blir opinionsbildande, herr talman, och är förstås viktiga i sig, men de kommer inte att kunna användas som rättslig grund i en rättslig process. Det är därför angeläget att skyddsregler i grundlagen som är rättsligt bindande och därmed också kan användas i rättsliga processer kommer till.
Herr talman! Grundlagsutredningen har visserligen en viss frihet i direktiven att ta upp de här rättighetsfrågorna. Men vår inställning är att det bör vara ett tydligt uppdrag från regeringen. Därför vill vi se tilläggsdirektiv när det gäller de båda områden som jag har berört. Jag ber också att få yrka bifall till reservation nr 1.