Fru talman! Anledningen till detta betänkande är
några motioner från den allmänna motionstiden som
rör det reformerade pensionssystemet, och inte någon
proposition från regeringen. De riktlinjer om ett re-
formerat pensionssystem som riksdagen den 8 juni
1994 fattade beslut om gäller fortfarande. Riktlinjerna
grundar sig på en överenskommelse mellan fem riks-
dagspartier och innebär i sina huvuddrag att ålder-
spensionssystemet skall vara ett allmänt obligatoriskt
system och att pensionsförmånerna skall baseras på
inkomster under hela förvärvslivet.
Det reformerade pensionssystemet skall till skill-
nad från det nuvarande förmånsbestämda vara ett
avgiftsbestämt system, och dessutom vara fristående
och robust för såväl samhällsekonomiska som demo-
grafiska förändringar.
Det reformerade pensionssystemet skall ha ett
tydligt fördelningspolitiskt inslag. Det införs en ga-
rantipension som ersätter nuvarande folkpension,
pensionstillskott och det särskilda grundavdraget för
pensionärer. Pensionsrätten utgör 18,5 % av pen-
sionsgrundande inkomster upp till ett förmånstak.
Av de inbetalda avgifterna används huvuddelen -
16,5 % - till att finansiera utgående pensioner inom
ramen för fördelningssystemet. Resten av ålderspen-
sionsavgiften, dvs. två procentenheter, avsätts till ett
premiereservsystem.
Det återstår en hel del beredningsarbete innan
riktlinjerna för det reformerade ålderspensionssyste-
met kan omsättas i lagförslag. Den s.k. genomföran-
degruppen, med företrädare för de fem partier som
står bakom reformen, har till uppgift att medverka i
det fortsatta arbetet.
Sedan riksdagens beslut 1994 har reformen vid två
tillfällen uppskjutits. Socialförsäkringsutskottet har i
sitt betänkande uttryckt förståelse för att berednings-
arbetet är omfattande och tar tid. Reformen träder i
kraft den 1 januari 1999. De första utbetalningarna
påbörjas år 2001 beroende på att omläggningen av
ADB-systemen och administrativa rutiner till stor del
inte kan genomföras förrän riksdagen fattat beslut om
den nya lagstiftningen.
Utskottet delar den uppfattning som framförts i
motioner, dvs. att pensionsreformen inte ytterligare
får försenas, och förutsätter också att förslaget lämnas
till riksdagen i så god tid att det finns ordentligt med
tid för behandling av propositionen. Utskottet förut-
sätter också att riksdagen kan fatta beslut under våren
1998.
Enligt de riktlinjer som riksdagen antagit skall två
procentenheter av den totala pensionsavgiften på
18,5 % avsättas till premiereservsystem och ges pen-
sionsrätt. Avsättningen av medel skall registreras på
individuella konton. Pensionsrätten skall beräknas på
försäkringsmässiga grunder enligt de principer som
gäller för privata pensionsförsäkringar, men lika vill-
kor skall gälla för kvinnor och män när det gäller de
årliga förmånerna.
En särskild utredare har tillsatts som skall lägga
fram förslag av teknisk utformning av premiereserv-
systemet, och den utredningen skall vara klar den 3
november i år.
Till utskottets betänkande finns en reservation från
Miljöpartiet, som bl.a. vill att det nya pensionssyste-
met skall utformas som ett grundskydd, lika för alla.
Utskottsmajoriteten anser att garantipensionen ger
ett fullgott grundskydd för pensionärer, samtidigt som
den stimulerar eget arbete. Garantipensionen träder in
som ett tillskott till den inkomstrelaterade pensionen
för den som har en låg inkomstrelaterad pension upp
till en viss nivå.
Fru talman! Jag yrkar härmed bifall till utskottets
hemställan och avslag på reservationen.