Herr talman! Jag vill börja med att rikta mina ord till Lars-Ivar Ericson, som nu hållit sitt sista anförande i kammaren, och tacka honom för de diskussioner och det goda samarbete som vi sedan förra mandatperioden har haft i socialutskottet. Vi har egentligen sällan dragit åt samma håll politiskt, men samarbetet har fungerat bra ändå. Tack, Lars-Ivar Ericson!
När det gäller betänkandet, herr talman, är det inte ofta vi i socialutskottet är så eniga som vi har varit under beredningen av det betänkande som vi nu debatterar. Det är kanske första gången vi är så överens som vi är i dag. Jag tycker för övrigt inte att det är något eftersträvansvärt att söka blocköverskridande enighet om olika politiska frågor i kammaren. Inte heller tror jag att våra väljare ser det som något eftersträvansvärt. Men alkoholpolitiken är ett undantag. Därför har vi i Vänsterpartiet släppt våra motionsyrkanden och anslutit oss till majoritetstexten.
Min partikamrat Egon Frid kommer snart upp i talarstolen och ska ta upp fler perspektiv ur Vänsterpartiets synvinkel när det gäller alkoholpolitiken.
Vänsterpartiet tycker att det är bra att vi gemensamt lyfter fram betydelsen av den restriktiva alkoholpolitiken för att begränsa alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Det är även bra att utskottet betonar vikten av att Sverige även fortsättningsvis behåller målsättningen att begränsa alkoholens skadeverkningar och verkar för att minska den totala alkoholkonsumtionen. I betänkandet skriver vi också att den svenska restriktiva alkoholpolitiken ligger fast och att Sverige fortsatt bör arbeta för en mer restriktiv syn på alkohol inom EU.
Det är nog lättare sagt än gjort att få till stånd en ändring inom EU, men självklart ska vi arbeta för det. Vänsterpartiet har till exempel i sin valplattform inför valet till Europaparlamentet skrivit att "vi vill verka för att återupprätta möjligheterna för en restriktiv alkoholpolitik. Denna ska bestämmas nationellt och bedrivas utifrån sociala grunder - inte affärsmässiga." Med detta syftar vi självklart på de höga införselkvoterna och annat som till följd av vårt EU-medlemskap negativt påverkat våra möjligheter att arbeta för en god folkhälsa.
Jag tror, herr talman, att det finns fler än enbart vänsterpartister som menar att EU-anslutningen inneburit ett allvarligt hot mot vårt sätt att bedriva alkoholpolitik som en folkhälsofråga. Vår alkoholkonsumtion har ökat med ca 30 procent sedan 1995, och vi vet alla att de alkoholrelaterade sjukdomarna självklart också har ökat. Nu ser det ändå ut som om konsumtionen minskar en aning. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har nyligen kommit med rapporten
Drogutvecklingen i Sverige 2008
. Där kan vi läsa att den totala konsumtionen för 2007 beräknas till 9,8 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, som statistiken bygger på.
Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, Sorad, vid Stockholms universitet har gjort en preliminär skattning av alkoholkonsumtionen i landet under tredje kvartalet 2008 samt den senaste tolvmånadersperioden och då fått fram att totalkonsumtionen nu är ca 9,6 liter alkohol. Det är mycket glädjande om den trenden fortsätter. Jag väljer att lita på dessa siffror. Men vi ska komma ihåg att det fortfarande är långt kvar till konsumtionssiffrorna i början av 1990-talet.
Det senaste decenniets ökade alkoholintag har självklart påverkats av prissänkningar på öl och vin, introduktion av nya dryckestyper och förpackningar, utökade öppettider på Systembolaget och en ökning av antalet restauranger med tillstånd för alkohol. Kommunerna delar frikostigt ut tillfälliga serveringstillstånd i samband med exempelvis festivaler. Vänsterpartiet anser att tillståndshanteringen för servering av alkohol inte fungerar tillfredsställande i dag. Folkhälsoaspekterna försvinner helt i hanteringen.
Herr talman! Jag inledde med att beskriva utskottets enighet i betänkandet. Jag vill ändå kort påpeka att många av de 140 motionsyrkanden som behandlas i betänkandet visar på helt olika inriktningar. Alla yrkanden har heller inte kommit ens i närheten av en hälsokonsekvensanalys innan de lämnats in. När det gäller motionerna om att legalisera hembränning har jag svårt att ta dem på allvar; det kanske inte heller har varit meningen.
Många av yrkandena handlar om alkohollagen och avstyrks med hänvisning till den pågående utredningen. Vi nöjer oss med detta nu, men i vårt särskilda yttrande skriver vi, med tanke på våra förslag, att vi har för avsikt att följa frågorna och förbehåller oss rätten att återkomma.
Alkoholfrågorna behöver debatteras ofta, inte bara i riksdagen utan överallt i samhället. Jag tycker att det till exempel är väldigt bra att för andra året i rad nykterhetsrörelserna initierade kampanjen Vit jul. Kampanjens mål är att lyfta fram barnens situation och behov i förhållande till vuxnas alkoholkonsumtion speciellt kring julhelgen, vilket också berörts tidigare i debatten. Syftet med kampanjen är att få fler vuxna att avstå från alkohol under julhelgen och genomföra alkoholfria aktiviteter med barn och unga. Det är bra med sådana kampanjer.
Jag tycker också att medierna den senaste tiden på ett bra sätt beskrivit problematiken med alkohol. Som jag förstår kommer SVT under våren att sända en dokumentärserie om alkoholism. Målet med programmet är att fler ska börja våga prata om sina erfarenheter och att få fler att förstå farorna med alkoholmissbruk. Vi politiker kan bidra genom att i enighet även fortsättningsvis behålla målsättningen att begränsa alkoholens skadeverkningar och verka för att minska den totala alkoholkonsumtionen.
Herr talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
I detta anförande instämde Egon Frid (v).