Herr talman! "Det stod en varm-korv-gubbe ner´ på Fyris torg. Ha måla korvarna svarta för han hade sorg. Han hade låda på magen. Det gillas inte av lagen." Så skaldade en Uppsalatrubadur för något halvsekel sedan. Owe Törnqvist heter han, som bekant, och han firade sin 80-årsdag härförleden i Uppsalas nya konserthus. Han sjunger så det ryker fortfarande, still going strong.
Törnqvists varm-korv-gubbe beklagade sig över dåtidens livsmedelstillsyn, men jag kan intyga att man fortfarande kan få sig en varm korv i Uppsala centrum, även om lådan på magen har ersatts av mobila vagnar.
Herr talman! Dagens betänkande om livsmedelskontroll år 2009 handlar om andra saker. Det handlar dels om hur livsmedelsmärkning kan hjälpa oss konsumenter att göra bättre val för miljöns, klimatets och hälsans skull, dels om hur livsmedelstillsynen kan förbättras - två viktiga områden där många människor med rätta ställer höga krav.
Att vi som konsumenter får rätt utformad information i form av olika slags märkning av de matprodukter vi inhandlar är en del av den redlighet inom livsmedelshanteringen som Livsmedelsverket arbetar för. Som det redogörs för i betänkandet är regelverket för livsmedelsmärkning harmoniserat inom EU. Arbete pågår med att ta fram såväl en ny förordning för livsmedelsmärkning som en särskild förordning om miljömärkning.
Matens betydelse för klimatet är en fråga som får allt större uppmärksamhet. Svenska certifieringssystem som Krav och Svenskt sigill håller på att utveckla en frivillig klimatmärkning. Arbete pågår även med att ta fram en internationell Isostandard i detta avseende.
Utöver att respektive produkter har en märkning som visar att de är framtagna på ett klimatvänligt sätt, måste vi konsumenter också känna till olika slags produkters klimatpåverkan. Det är till exempel väl känt att konsumtion av nötkött har den högsta klimatbelastningen per kilo av vanliga matprodukter. Från Vänsterpartiets sida har vi lyft fram den frågan i olika sammanhang, till exempel inför det svenska ordförandeskapet i EU i höst. Och jag vet att ett informellt jordbruksministermöte på temat mat och klimat kommer att anordnas i Växjö i september. Det blir ett bra tillfälle att diskutera frågan om hur köttkonsumtionens klimatpåverkan kan minskas.
Livsmedelsverket ska snart publicera råd om hur man ska äta för att minska påverkan på klimatet. Utan att föregå dessa kan jag dock hänvisa till en cirka ett år gammal rapport från Sveriges lantbruksuniversitet som bland annat säger: Öka konsumtionen av svenska äpplen och rotsaker, men minska konsumtionen av bananer, citrusfrukter och vindruvor. Minska köttkonsumtionen och öka andelen naturbetesbaserat kött från nöt och lamm.
Herr talman! Efter den här konsumentupplysningen om klimatsmart mat, förhoppningsvis märkt på rätt sätt, övergår jag till livsmedelstillsynen, som ju också har som syfte att hanteringen av livsmedel i handeln, på restauranger etcetera sker på ett redligt sätt.
Här finns två motioner från Folkpartiet respektive Socialdemokraterna som jag tycker lyfter fram viktiga frågor. I motion MJ219 uppmärksammas problemen med livsmedelskontrollen av den småskaliga hantverksmässiga produktionen. Problemet är att de kommunala inspektörer som ska besluta om godkännande och utföra kontroll ofta saknar kunskap om denna ganska specialiserade verksamhet. I motionen säger man att regionala inspektörer eller rådgivare med specialinriktning på småskalig livsmedelsproduktion kan vara en lösning. Jag delar motionärens bedömning att denna specialiserade verksamhet kan behöva särskilda lösningar.
I betänkandet hänvisas till strukturfonder, landsbygdsprogram och särskilda medel som regeringen tillför för kompetens- och utvecklingsinsatser. En annan möjlighet som jag vill lyfta fram i detta sammanhang är ett förstatligande av livsmedelskontrollen av den småskaliga hantverksproduktionen och att kontrollen då skulle utföras direkt av Livsmedelsverket. På så sätt kan också den nödvändiga kompetensen hos inspektörerna upprätthållas.
Avslutningsvis har Vänsterpartiet ställt sig bakom den socialdemokratiska motionen MJ240 om obligatoriskt hygienkörkort inom livsmedelsbranschen. Det är en fråga som aktualiserades efter köttfärsskandalen för drygt ett år sedan. I betänkandet hänvisas till Livsmedelsverkets förslag till frivilliga hygienkörkort och att frågan är under beredning i Jordbruksdepartementet. Jag anser dock att ett obligatorium är att föredra för att den här viktiga frågan ska få verkligt genomslag.
Slutligen, herr talman, står jag bakom vår reservation i betänkandet men avstår för tids vinnande från att yrka bifall till densamma.