Herr talman! Återigen får vi tillfälle att debattera livsmedel.
Sverige har en salmonellalagstiftning som vi har all anledning att vara stolta över. I Danmark rekommenderades befolkningen att köpa svenskt kött då det för ett par veckor sedan inträffade dödsfall på grund av salmonellasmittad korv. Vi i Sverige får ha kvar vår salmonellakontroll på importerat kött. Den svaga länken är om köttet är berett. Detta hoppas jag att vi kan fortsätta att påverka inom EU.
Det är viktigt med tillsyn och kontroll men också med kontrollen av kontrollen. För några år sedan krävde jag i en debattartikel en skärpning av livsmedelskontrollen och livsmedelstillsynen, som det också kallas. Jag ansåg att den svenska livsmedelskontrollen behövde bli bättre och mer likvärdig över hela landet. Jag pekade då bland annat på flera rapporter som visade att det fanns en brist på samordning och övervakning av livsmedelssäkerheten i Sverige men också på att antalet matförgiftningar hade ökat på ett alarmerande sätt.
EU:s inspektionsorgan Food and Veterinary Office har helt nyligen vid inspektioner på kött- och mjölkanläggningar anmärkt på kompetensen hos livsmedelsinspektörerna. Nu pågår ett nödvändigt arbete för att höja kompetensen. Det är välkommet, och det är mycket bra att regeringen visar att vi tar ett mycket stort ansvar i dessa frågor.
Den senaste slaktskandalen visar vikten av att man säkerställer goda kontrollrutiner. Här får vi aldrig förtröttas när det gäller att bli allt bättre. Vi som konsumenter ska kunna lita på att det är hög kompetens hos alla inspektörer som genomför den offentliga kontrollen. Ett hygienkörkort, som redan har tagits upp i kammaren här i dag, är under utarbetande. Även om det är frivilligt är jag övertygad om att detta kommer att bli så eftertraktat. Det kommer att ställas krav på att de som hanterar livsmedel har genomgått den utbildning som krävs och har denna kunskap.
Herr talman! Alla medlemsstater följer samma nyligen antagna lagstiftning där märkning och näringsvärdesdeklaration har uppdaterats. Journalisten Mats-Eric Nilsson som har gett ut boken
Den hemlige kocken
säger att om man en gång har börjat läsa innehållsförteckningar kan man inte sluta. Förhoppningsvis har han rätt. Utöver den obligatoriska märkningen som man lär sig och som nu har en större text så att de allra flesta kan läsa den i butikerna finns det andra märkningar som har betydelse för människor. Det kan handla om ekomärkning och frivilliga märkningar. Men det kommer också att hända mycket mer på det området. Märkning av öl, vin och spritdrycker har också förts på tal här. Om några år kommer det förhoppningsvis att finnas innehållsförteckningar också på dem. Måhända kommer ett antal större ölmagar att minska i omfång efter den märkningen.
Det pågår också ett arbete utifrån ett förslag från kommissionen om miljömärkningskriterier. Det handlar om bearbetade livsmedel, fiske och vattenbruksprodukter i första hand. Här tar man in hela livscykeln - den biologiska mångfalden, energi- och resursförbrukning, avfall, utsläpp och föroreningar. Detta kommer att betyda otroligt mycket.
En Isostandard för klimatmärkning är också på gång.
Herr talman! Det finns alltså väldigt mycket som är positivt och som jag känner att vi i dag här i kammaren har att informera om.
Men också en del problemställningar har tagits upp. Jag tycker att det är viktigt att vi från flera håll berör dem. Bland annat har det nämnts om syntetiska färger. Sådana är förbjudna i baslivsmedel. Men givetvis finns det all anledning att också ifrågasätta det nödvändiga med dem i andra livsmedel, i andra ämnen.
När man riktar sig direkt till barn säger bland annat Ica, Axfood och Coop att man inte kommer att använda sig av sådana ämnen. Men de finns i glass, tuggummi, desserter, sylt, marmedlad, fruktberedningar och snacks - produkter som barn inmundigar. Förhoppningsvis har man nu bytt ut de ämnena och ändrat på sina hyllor. År 2010 kommer det att finnas en varningsmärkning på dessa produkter. Det kommer att vara lag på det då. Också här händer alltså, tack och lov, positiva saker.
Smakförstärkaren glutamat fasas nu ut tack vare ett konsumenttryck. Glutaminsyra ingår visserligen som en viktig del i vår kropp, enligt Livsmedelsverket. Men glutamat kan ge överkänslighetsreaktioner om stora mängder konsumeras.
Också sukralos har tagits upp i andra debatter här i kammaren. Jag vet inte om det är känt att sukralos är 600 gånger sötare än vanligt socker. Sukralos innehåller klor. 6-7 ton hamnar i våra reningsverk och bryts långsamt ned. Detta är viktigt. Regeringen följer den forskning som pågår inom området. Speciellt tittar man på miljöpåverkan.
Sverige och regeringen är väldigt aktiva i de här frågorna. Givetvis välkomnar vi att kommissionen kommer att ompröva säkerheten hos livsmedelstillsatser. Beträffande redan godkända tillsatser kommer det att ske en omprövning. I det arbetet har vi drivit på inom EU.
Sverige som land och konsumenter som individer har en rejäl möjlighet att påverka. Det märks inte minst inom livsmedelsområdet. Information och märkning är nu viktigt för allt fler. Men fortfarande finns det branscher där en klar förbättring är att vänta. Otroligt många människor skulle vilja veta varifrån de olika produkterna kommer och få en märkning, till exempel inom restaurangbranschen. Förhoppningsvis händer det mycket också där.
Slutligen, herr talman, vill jag uttrycka min tillfredsställelse över ett förslag som lanserades i går - ett förslag om skolmat. Det som där sägs kommer att skrivas in i den nya skollagen. Skolminister Jan Björklund har tillsammans med folkhälsominister Maria Larsson och jordbruksminister Eskil Erlandsson haft ett möte om skolmaten med Sveriges nyckelaktörer. Beskedet som ministrarna då gav var att alla grundskolor ska vara skyldiga att servera eleverna näringsriktig skollunch, något som runt om i vårt land har mötts av ett stort gillande.
Med detta positiva besked yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.