Fru talman! Bryta med avtalet? Nej, enligt kom-
munikationsministern. Har Posten rätt att ta ut peng-
ar? Det vet vi inte. Ungefär så lät det. Vi ska förhand-
la om avtalet och skriva om postlagen. Trots detta
anar jag en positiv syn i kommunikationsministerns
skiss över möjligheterna för upphandling och annat.
Jag kan inte undgå att i sammanhanget erinra om
vilken oerhörd resurs landsbygden utgör. Dessutom
disponerar landsbygden över mängder av värdefulla
resurser. Man kan bl.a. nämna skogsindustrin, som vi
vet plockar in långt större inkomster till vårt land än
vad exempelvis verkstads- och bilindustrin gör.
Det gäller att i alla sammanhang behandla lands-
bygden rättvist och schyst. Vi måste ge landsbygden
en chans att utvecklas och vidareutvecklas, och inte
sätta onödiga käppar i hjulet, försämra servicen och
diskriminera landsbygden. Tyvärr ser jag tendenser i
den riktningen. Jag skall ta några exempel på detta
från kommunikationsministerns svar. Jag har nämnt
dem förut, och de finns fortfarande kvar. Det gäller
exempelvis halveringen av anslagen till enskilda vä-
gar, anslaget till de små flygplatserna i inre Norrland
och anslagen till en rikstäckande service. Dessa sum-
mor är i jämförelse med andra objekt ofta väldigt
små. Det kan handla om antingen avveckling eller
utveckling.
Detta är bakgrunden till att jag betraktar denna
fråga, liksom andra frågor, som så väsentlig. Jag vill
ställa en - möjligen hypotetisk - fråga till kommuni-
kationsministern. Om det visar sig att Postens ratio-
naliseringsiver inte ryms inom nuvarande anslag kan
man handla på olika sätt. Vilka åtgärder ämnar kom-
munikationsminister i så fall vidta för att behålla den
rikstäckande servicen, som riksdagen har fastslagit i
postlagens första paragraf, och som jag tycker att vi
skall vara mycket rädda om?