Herr talman! Sveriges beroende av kontakter med
omvärlden har ökat dramatiskt jämfört med den tid då
grunden för utrikesförvaltningens nuvarande organi-
sation lades fast. I och med Sveriges inträde i EU har
vårt internationella beroende ytterligare accentuerats.
Samtidigt har olika sakområden blivit alltmer kompli-
cerade. Utvecklingen har tvingat fram specialisering
och renodling, både inom näringslivet och inom den
offentliga sektorn.
Bakgrunden till detta betänkande - nr 23 om utri-
kesförvaltningen - är ett förslag från Riksdagens
revisorer sedan det uppmärksammats att utrikesför-
valtningen inte på mer än 20 år har blivit föremål för
extern revision. Revisorerna tar i granskningen upp
frågor kring utrikesförvaltningens uppgifter, organi-
sation, styrning, personal och kostnader samt revision
och tillsyn. Revisorernas granskning tar sin utgångs-
punkt i utrikesrepresentationens verksamhet. Uppgif-
ter och synpunkter har inhämtats genom en enkät som
riktats till samtliga utlandsmyndigheter och de perso-
ner som arbetar eller har sin arbetsplats vid utlands-
myndigheterna.
Revisorerna konstaterar att förvaltningen känne-
tecknas av höga ambitioner att fullgöra sitt mångfacet-
terade och komplexa uppdrag. Samtidigt påvisar
granskningen ett antal problem. Bl.a. är utrikesför-
valtningens struktur i behov av en oberoende översyn,
säger man, som innebär att alternativ till nuvarande
organisation och verksamhetsformer prövas. Frågan
om i vilken grad respektive huvudman själv ansvarar
för sin utlandsbedrivna verksamhet bör då ingå i en
sådan prövning.
Revisorerna gör vidare bedömningen att utlands-
myndigheterna avsätter alltför små resurser för upp-
gifter som löses åt andra huvudmän, bl.a. kommersiel-
la uppgifter och utlänningsärenden. Likaså drar revi-
sorerna slutsatsen att utrikesrepresentationen ägnar en
stor del av arbetstiden åt administrativa uppgifter. En
dryg tredjedel av den totala arbetstiden beräknas åtgå
för gemensamma stödfunktioner och annan administ-
ration.
Revisorerna bedömer att utrikesförvaltningens
struktur bör genomlysas i en förutsättningslös och
oberoende översyn. Därvid bör en prövning göras
bl.a. av frågan om i vilken grad respektive huvudman
själv bör ansvara för sin utomlands bedrivna verk-
samhet. I en sådan översyn bör också ingå ett beslut
om att inrättande respektive nedläggande av utlands-
myndigheter skall kunna fattas av riksdagen. Detta
förslag har utskottet inte gått med på, och det tycker
jag är riktigt. Beslutet bör fortfarande ligga på Utri-
kesdepartementet, även om vi bör dras in på ett mer
aktivt sätt i den processen. Detta har också muntligen
utlovats.
Revisorerna anser också att det finns ett behov av
en förutsättningslös och oberoende översyn av utri-
kesförvaltningens struktur. Utskottets majoritet har
inte stött revisorernas förslag. Jag tycker ändå att det
ligger mycket i revisorernas resonemang och stöder
därför den reservation som är lagd till betänkandet.