Fru talman! Att förebygga brott i allmänhet och att se till att unga inte begår brott och hamnar i en kriminell bana är ett av våra viktigaste uppdrag i samhället. Vi politiker har ett stort ansvar att peka ut detta för våra myndigheter i deras prioriteringsarbete. Också kommunpolitiker har ett stort ansvar och en central roll när det gäller samverkan mellan socialtjänsten, skolan och polisen - och det civila samhället, som jag inte har hört någon nämna i tidigare inlägg.
Många brottsförebyggare i kommunerna och i stadsdelarna gör ett fantastiskt arbete med att nattvandra och finnas till som ett sätt att öka tryggheten och hålla en bra dialog med många ungdomar. Skolan har ett stort ansvar. Exempelvis kan frågan om skolk ha direkt inverkan på ungdomars kriminalitet. Om skolan och samhället har en bra koll på ungdomarna kan vi också förebygga att de hamnar i fel gäng och begår brott, oavsett om det handlar om snatteri eller annan typ av brott.
Det är viktigt att samhället agerar direkt när unga begår brott. Därför vill jag starkt betona att vi också är kritiska mot myndigheter som inte lever upp till de mål som finns om snabbare handläggning av ungdomsärenden. Därför har regeringen givit Rikspolisstyrelsen i innevarande års regleringsbrev ett särskilt uppdrag att fokusera på och bekämpa ungdomsbrottslighet på ett tidigt stadium.
Folkpartiet driver också sedan tidigare frågan om att inrätta särskilda domstolar för unga brottslingar. För oss i Folkpartiet, fru talman, är det viktigt att unga som begår brott också ska få känna av en konsekvens från samhällets sida. Påföljden ungdomstjänst är bättre än böter och markerar tydligt samhällets syn på brott. Folkpartiet har länge och mycket tydligt drivit linjen att alla brott som begås av unga under 18 år, till och med under 15 år, också ska utredas.
Fru talman! Fokus måste ändå vara på det förebyggande arbetet. I justitieutskottets betänkande lyfter vi fram ett antal satsningar som regeringen har genomfört de senaste åren, som bland annat har resulterat i ett antal pilotverksamheter i landet. Jag vill särskilt betona vikten av verksamheter, till exempel närpolisen - en lokal, permanent och synlig närpolis som finns ute i samhället och ute i stadsdelarna. Det räcker inte med kontaktpoliser. De är bra, Arhe Hamednaca, men vi måste ha närpoliser som åker ut i stadsdelarna. Det är inte bara fråga om att åka ut och dra ned rutan och säga hej till ungdomarna utan de ska finnas permanent lokalt i stadsdelen och jobba tydligt med skolan, näringslivet, föreningslivet och det civila samhället samt skapa förtroende och tillit mellan polisen och ungdomarna. Det tror jag på sikt är en av de mest effektiva åtgärderna som kommuner tillsammans med staten och andra aktörer i det civila samhället kan vidta för att förhindra att ungdomar över huvud taget hamnar i brottslighet.
Regeringen har tidigare i ett betänkande från förra året fått ett antal förslag på satsningar för att motverka rekrytering till och underlätta avhopp från kriminella miljöer. Från Folkpartiets sida ser vi ett stort behov av den typen av insatser. En viktig åtgärd som nämndes i tidigare inlägg är så kallade sociala insatsgrupper där flera myndigheter och kommuner går ihop för att förebygga kriminalitet bland unga. Vi hoppas innerligt att detta förslag blir verklighet och att regeringen snart återkommer till riksdagen med ett batteri av insatser för ungdomar.
(Applåder)