Herr talman! Det förvånar mig med vilken lättvindighet som Yoomi Renström ändå går förbi den mer vida konstitutionella fråga som detta ytterst handlar om, nämligen huruvida statliga bolag och statliga myndigheter ska vara forum för partipolitisk opinionsbildning eller om de ska följa det som i grunden är deras verksamhetsuppdrag. I Postens fall handlar det om att ägna sig åt postverksamhet, och i Apotekets fall handlar det om att ägna sig åt apoteksverksamhet. Jag tycker att det ändå kunde ha förtjänat ett något större begrundande än att så lättvindigt avfärdas av Yoomi Renström i hennes inlägg.
Jag menar att det är problematiskt att den gränsdragning som vi alla har varit överens om håller på att suddas ut, nämligen att politik är något som folkvalda politiker och medborgare ägnar sig åt i dialog med varandra och att politikerna fattar beslut på medborgarnas uppdrag, medan vi har en förvaltning, statliga myndigheter och bolag, som ska verkställa de beslut som riksdag och regering har fattat men inte ägna sig åt politik. Det har vi varit överens om, och detta är ett exempel på att den gränsen håller på att suddas ut.
Nu är det tyvärr så att det inte finns några entydiga och klara regler som förbjuder det agerande som regeringen har ägnat sig åt här. Och därför finns det ingen grund för konstitutionell kritik. Men det finns, som vi säger och pekar på, ett verksamhetsavtal som vi förutsätter att regeringen följer.
Det skulle vara rätt intressant att få höra Yoomi Renström reflektera över följande. Om exempelvis Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna eller något annat parti hörde av sig till Posten eller Apoteksbolaget och sade att de ville föra ut information om sina budgetförslag på Apoteket respektive Posten, hade det då varit förenligt enligt Yoomi Renströms uppfattning med Postens respektive Apotekets verksamhetsuppdrag?