Fru talman! Bengt Silfverstrand har frågat om jag
är beredd
· att medverka till en genomgripande översyn av
det regelverk som i dag omfattar fristående skolor
i syfte att värna de allmänna målen om en likvär-
dig skola och
· att stärka det kommunala inflytandet vid etable-
ring av fristående skolor.
Bengt Silfverstrand har vidare frågat:
· vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att
fristående skolor ska leva upp till lagens krav på
lärarbehörighet,
· om jag anser det vara rimligt att fristående skolor
ska kunna bedrivas på affärsmässiga grunder med
vinstintressen och
· om regeringen kommer att vidga möjligheterna
till dispens eller genom lagändring medge att
kommunala grundskolor läggs ut på entreprenad.
Regelverket för fristående skolor har under år
1995 varit föremål för en genomgripande översyn
genom Friskolekommittén och Utredningen om fri-
stående gymnasieskolor. Efter remissbehandling av
betänkandet Likvärdig utbildning på lika villkor
(SOU 1995:109) och betänkandet Fristående gymna-
sieskolor (SOU 1995:113) överlämnade regeringen
sin proposition Fristående skolor m.m. (prop.
1995/96:200) till riksdagen. Fr.o.m. den 1 juli 1997
tillämpas de nya bestämmelserna för fristående sko-
lor.
Under de första två åren med det nya regelverket
har Fristkommittén gjort en omfattande uppföljning
av resursfördelningen till de fristående grundskolor-
na. Kommittén har slutrapporterat sitt uppdrag i be-
tänkandet Likvärdiga villkor? (SOU 1999:98). I
kommitténs uppdrag har ingått att belysa effekterna
av det nya resursfördelningssystemet såväl för de
fristående grundskolorna som för kommunerna samt
att särskilt belysa effekterna för elever med behov av
särskilt stöd och för elever i glesbygden. Jag övervä-
ger nu vilka åtgärder som bör vidtas med anledning
av utredningens förslag.
Regeringen har nyligen genom tilläggsdirektiv gi-
vit kommittén i uppdrag att utreda ekonomiska och
andra konsekvenser av det växande antalet fristående
gymnasieskolor. Kommittén ska utreda eventuella
följder av att privata vinstintressen styr etableringen
av en del fristående skolor och om det finns problem
med huvudmän som driver flera skolor. Kommittén
ska även utreda om de nuvarande reglerna för bidrag
till fristående gymnasieskolor har konsekvenser för
kommunernas planering och utbud av gymnasieut-
bildning samt lämna förslag till regler för bidragsgiv-
ning.
Det pågår således ett kontinuerligt arbete med att
följa och utreda följderna av det nya regelverket för
fristående skolor. Om detta arbete visar på behov av
en genomgripande översyn, är jag naturligtvis beredd
att medverka till detta. Att värna en likvärdig skola är
en hjärtefråga för mig. Det är även av stor betydelse
att arbetet med att utveckla skolan och höja kvaliteten
i verksamheten fortsätter, och här kan också friståen-
de skolor bidra på ett positivt sätt. Jag vill här särskilt
understryka vikten av att ta fram ett gediget faktaun-
derlag inför eventuella förändringar av gällande re-
gelverk. Jag kan försäkra att jag noggrant följer ut-
vecklingen inom området.
Enligt skollagen (1985:1100) ska Statens skolverk
inte lämna förklaring om rätt till bidrag i fråga om
utbildning som skulle innebära påtagliga negativa
följder för skolväsendet i den kommun där skolan är
belägen. Vid handläggningen av ärenden om godkän-
nande av och om bidrag till fristående skolor ska
Skolverket bereda den kommun där skolan ska vara
belägen och i vissa fall näraliggande kommuner till-
fälle att yttra sig. Kommunerna har således möjlighet
att peka på eventuella påtagliga negativa följder när
de yttrar sig över de ansökningar som Skolverket
remitterar till dem. I propositionen Fristående skolor
m.m. (prop. 1995/96:200) betonade regeringen att det
ankommer på lägeskommunen att påvisa att de nega-
tiva följderna har bestående karaktär och är så påtag-
liga att bidrag inte bör ges. Vad jag erfarit av Skol-
verket har kommunerna hittills i allmänhet inte ut-
nyttjat denna möjlighet i särskilt stor utsträckning.
Därför är jag inte beredd att för närvarande ta något
initiativ när det gäller det kommunala inflytandet vid
etablering av fristående skolor.
Kraven på kvalitet i utbildningen är i princip lika
höga för fristående som för offentliga skolor. Detta
framgår av att det i skollagen anges att utbildningen
vid en fristående skola ska ge kunskaper och färdig-
heter som till art och nivå väsentligen svarar mot de
kunskaper och färdigheter som det offentliga skolvä-
sendet ska förmedla. Även om skollagen inte ställer
upp något uttryckligt krav på att lärarna vid fristående
skolor ska ha en formell lärarutbildning, måste myck-
et stor vikt fästas vid kraven på lärarnas kompetens.
Och det kan konstateras att regeringen i propositionen
Fristående skolor m.m. uttalade att bristande lärar-
kompetens kan leda till att skolans godkännande eller
rätt till bidrag återkallas. Jag utgår från att Skolverket
i sin tillsyn noga kontrollerar dessa förhållanden. I
tilläggsdirektiven till Fristkommittén pekar regering-
en också på att fristående gymnasieskolor i allmänhet
har betydligt lägre andel lärare med pedagogisk ut-
bildning än offentliga gymnasieskolor. Jag överväger
att återkomma till riksdagen med förslag i frågan om
kraven på lärare i fristående skolor.
På frågan om jag anser det vara rimligt att fristå-
ende skolor ska kunna bedrivas på affärsmässiga
grunder med vinstintressen, vill jag svara följande.
Min oro grundar sig på det faktum att en del aktiebo-
lag som startar fristående skolor i dag gör det utifrån
delvis andra bevekelsegrunder än vad som tidigare
varit fallet. Det är en av anledningarna till den över-
syn av området som regeringen nu tagit initiativ till
genom tilläggsdirektiven för Fristkommittén.
Med den snabba expansion vi nu ser av antalet fri-
stående skolor finns det en risk att oseriösa entrepre-
nörer vars främsta syfte är att maximera sina vinster
ger sig in i verksamheten.
Inom Utbildningsdepartementet bereds för närva-
rande en framställning om att få lägga ut en grund-
skola på entreprenad. Av naturliga skäl kan jag därför
inte lämna något förhandsbesked i denna fråga.
Låt mig avslutningsvis säga att de fristående sko-
lorna har kommit för att stanna. De har ofta byggt på
enskilda individers starka engagemang för en idé och
samtidigt ökat valfriheten för elever och föräldrar.