Fru talman! Petra Gardos har frågat vilka initiativ
jag ämnar vidta för att alla elever ska uppnå godkän-
da kunskaper i svenska språket. Petra Gardos har
också frågat vilka initiativ jag ämnar vidta för att
elever med invandrarbakgrund ska få de förutsätt-
ningar som krävs för att uppnå tillräckligt bra färdig-
heter i svenska språket.
Jag instämmer i att goda kunskaper i svenska är
centrala för elevers framgång både i grundskolan och
i gymnasieskolan. Det är dock viktigt att poängtera
att det är många och bitvis komplexa faktorer som
påverkar elevers studieframgång. Vissa av faktorerna
är relaterade till utländsk bakgrund, andra är generella
för alla elever. Många av faktorerna beror på omstän-
digheter som inte skolan råder över, t.ex. bostadsseg-
regation och utbildningsnivå hos föräldrarna. Åtgär-
derna för att förbättra situationen behöver därför vara
dels generella, dels specifika för elever med utländsk
bakgrund.
Beträffande generella insatser bör först nämnas att
regeringen sedan hösten 2001 genomför en mycket
stor ekonomisk satsning genom de riktade statsbidra-
gen till personalförstärkningar i skolor och fritids-
hem. Det främsta syftet med denna satsning är att
förbättra måluppfyllelsen. Genom detta riktade stats-
bidrag kan kommunerna anställa fler lärare och annan
personal i skolan och därmed öka kvaliteten på un-
dervisningen. Nivån på statsbidraget höjs stegvis till 5
miljarder kronor per år under en femårsperiod. Jag är
övertygad om att vi får se resultat av denna ekono-
miska förstärkning framöver.
En annan åtgärd för att öka måluppfyllelsen är ett
mer effektivt och strukturerat kvalitetsarbete i kom-
muner och skolor. Det behövs en mer regelbunden
och heltäckande kvalitetsutvärdering av skolorna
kombinerat med effektiva insatser för skolor som inte
möter kraven. Statens skolverk har fått regeringens
uppdrag att rikta insatser mot kommuner med en stor
andel skolor där många elever inte når målen. Skol-
verket ska diskutera med kommunerna vilka åtgärder
som behövs för att förbättra måluppfyllelsen. Särskilt
viktigt är det att kommuner och skolor sätter in stöd
för elever så tidigt som möjligt och även tittar speci-
fikt på åtgärder för att stärka undervisningen i svens-
ka för barn med utländsk bakgrund.
Jag anser att skolorna måste ta ett tydligare ansvar
för varje elevs kunskapsutveckling. Varje elev bör ha
en framåtsyftande individuell utvecklingsplan, som
visar vilka insatser som behövs för att eleven ska nå
de nationella målen. Därmed skulle rätten stärkas för
eleverna att få det stöd och den stimulans de behöver
för att gå vidare, och de överenskommelser eller
åtaganden som skolan, eleven och föräldrarna gör
skulle få ökad betydelse. Att varje elev får en indivi-
duell pedagogisk bedömning är naturligtvis särskilt
viktigt för elever med bristande kunskaper i svenska
språket och för elever som även i övrigt kan ha behov
av särskilt stöd.
Förskolan är det första viktiga steget i utbild-
ningssystemet. Här får barnen en god grund för lä-
rande och språkutveckling. Det är därför mycket
betydelsefullt att vi genomför de viktiga reformer
som ger fler barn tillgång till förskolans pedagogik;
den allmänna förskolan för 4-5-åringar, maxtaxan
och rätten till förskola för barn till arbetslösa och
föräldralediga.
Lärarna har en nyckelroll i genomförandet av en
skola med hög kvalitet. Förutom den nya lärarutbild-
ningen genomför regeringen dessutom en satsning för
att ge obehöriga lärare den kompletterande utbildning
de behöver för att nå lärarbehörighet. Regeringen
genomför också riktade satsningar på kompetensut-
veckling i specialpedagogik för lärare som stöd bl.a.
till elever med läs- och skrivsvårigheter. Detta kom-
mer naturligtvis elever med brister i färdigheterna i
svenska till godo.
De nu nämnda satsningarna har som syfte att fler
elever ska lämna grundskolan med godkända betyg.
Detta gäller alla grupper av elever i alla sorters kom-
muner. Det finns emellertid andra insatser som mer
direkt är riktade till elever med utländsk bakgrund.
Inom ramen för regeringens storstadssatsning ge-
nomförs åtgärder för att förstärka utbildningen i stor-
stadsregionerna. Förskoleplats på deltid har erbjudits
alla barn mellan tre och fem år som annars stått utan-
för förskoleverksamheten i de aktuella bostadsområ-
dena. Insatser har också gjorts för att främja barns
språkliga utveckling, både i förskolan och i grund-
skolan.
Värdet av tidiga insatser gäller alla delar av barns
och ungdomars utveckling, i synnerhet basfärdigheter
som läsning, skrivning och räkning. För barn med
utländsk bakgrund är språkutvecklingen central för att
de senare ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i
alla ämnen. I detta sammanhang måste även moders-
målets betydelse framhållas. Goda kunskaper i mo-
dersmålet bidrar till utvecklandet av en trygg identitet
och underlättar all inlärning. Modersmålsundervis-
ning har en viktig funktion genom att den behövs som
stöd för utvecklingen både av modersmålet och av
svenskan.
Regeringen gav i juni 2001 Skolverket i uppdrag
att göra en bred översyn av modersmålsundervisning-
ens ställning och att lämna förslag till förbättringsåt-
gärder. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast
den 15 maj i år.
Jag anser att det finns skäl att även i fortsättningen
fokusera på att förbättra utbildningsvillkoren för
elever i segregerade områden. Erfarenheterna från
regeringens storstadssatsning är värdefulla i det fort-
satta arbetet. I språkförskolorna, som utvecklats inom
ramen för detta projekt, har man strävat efter att in-
tegrera svenska barn och barn med annat modersmål.
Även organisation av och innehåll och kvalitet i un-
dervisningen i svenska som andraspråk behöver upp-
märksammas.