Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 2001/02:377 om undervisning i svenska språket

Utbildningsminister THOMAS ÖSTROS (s), 2002-04-23 (riksmöte 2001/02).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Vägen heter utbildning. Ja, jag kan

helt och hållet hålla med Petra Gardos om den ut-

gångspunkten, men när det gäller allas möjligheter till

utbildning skiljer vi oss åt. Om Petra Gardos menar

allvar med sitt engagemang i utbildningsfrågorna

måste hon börja med att syna sitt eget partis politik.

Jag lyssnade på referatet av kondensatet av det

bästa i moderat skolpolitik när ni för någon vecka

sedan samlades i Göteborg till en stor träff med näs-

tan alla ledande moderata kommunalpolitiker. Två

saker i refereratet framstod som era toppfrågor vad

gäller skolan:

1. Skolor ska kunna läggas ned.

2. Skolor ska kunna gå med vinst.

Hur dessa två bärande idéer ska bidra till att

minska klyftor i Sverige och ge alla lika möjligheter

är för mig en fullständig gåta. Hur tänker ni er detta

när ni just talar om det här med statlig skolpeng

kopplad till individer, inte till behov? Det ska ju vara

samma peng till var och en - en marknad för skolor

där man väljer och där den skola som är framgångsrik

får mycket resurser och den skola som är mindre

framgångsrik får tynande resurser?

Skolor måste kunna läggas ned - ja, det är svårt

att säga emot det. Man vad är det för process som

väntar de barn som går i den skola som hamnar i

bakvatten? Det går några år, och man finns kanske

just i storstadens utsatta stadsdel i en skola som får

allt mindre resurser. I Stockholm har vi exempel på

precis detta - skolpengssystem och det faktum att

skolor som inte lyckas attrahera eleverna får en allt

sämre ekonomi och allt större svårigheter att klara de

stora uppgifter som de har. Någon gång kommer väl

nedläggningsdatumet när moderaterna jublar. Men

hur är det under tiden? Hur många generationer ska

gå där och få dålig utbildning, medan en annan skola

får möjligheter att gå med vinst?

Detta syntes väldigt tydligt när vi lyckades pressa

Folkpartiet i Stockholm att faktiskt satsa mer på sko-

lor med de största utmaningarna. Man går alltså ifrån

skolpengssystemet och avsätter några miljoner kronor

extra till förortsskolorna. Vem protesterar när vi lyck-

as pressa Folkpartiet till detta? Jo, Moderaterna. De

vill inte frångå skolpengssystemet. Varför ge mer

pengar till skolor som har större behov? Pengen ska

ju följa eleven.

Detta är ett system som jag menar är djupt osoli-

dariskt och som kommer att skapa ökade klyftor. Jag

tvivlar inte ett ögonblick på Petra Gardos engage-

mang för allas rätt till skola, allas rätt till god utbild-

ning och allas rätt att använda just utbildningen som

en möjlighet att växa i samhället. Men det är en kon-

kret politik som ligger bakom det hela och som kan

bli förödande för många grupper i samhället.

Jag är övertygad om att det behövs ett större ge-

mensamt ansvar. Det handlar om att bygga på vår

tradition av den demokratiska skolan, den gemen-

samma skolan, där skolan inte är en sak bara för Petra

Gardos och hennes familj utan där skolan är allas vår

sak och allas vårt ansvar. Det går inte att förena detta

med sättet att se på skolan som en marknad, med

skolpengen och med de två ledstjärnorna - detta med

att lägga ned och att gå med vinst. Snarare handlar

det om det gemensamma ansvarstagandet.

Det handlar om mer resurser till skolan och om ett

bättre kvalitetsarbete i skolan. Vi ska öka måluppfyl-

lelsen i skolan, och vi ska också kunna göra särskilda

insatser för de skolor som behöver särskilt stöd. Det

tror jag är en politik som möter ett mycket större

förtroende bland folk än vinst- respektive lägga ned-

principen för skolpolitiken.

Debatten

Hämtad sida: 7

7 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Utbildningsminister THOMAS ÖSTROS (s): Svar på interpellation 2001/02:377 om undervisning i svenska språket (2002-04-23) — PRESS0