Fru talman! Det känns litet egendomligt när man
är ny här i riksdagen och som jag har jobbat i det
praktiska rättslivet i över 20 år och framför allt hållit
på väldigt mycket med den ekonomiska brottslighe-
ten. Det man då möts av här i riksdagen är att det
skärs i rättsväsendet mer eller mindre rätt av.
Det är klart att man med olika semantiska övning-
ar kan skyla över de reala effekterna. Men just när det
gäller exekutionsväsendet måste väl alla och envar
ändå begripa att om man skär bort pengar från en
myndighet som driver in statens fordringar får det
effekter.
Som vi har hört har vi balanserade fordringar på
57 miljarder. Jag vet inte exakt hur mycket det är,
men det är i alla fall väldiga belopp. Jag kan inte
förstå annat än att det måste vara någon pedagogisk
historia när man säger: Vi skär överallt. Alla skall
bära bördorna. På något vis känns det kanske lättare
då att få igenom ett kärvt budskap.
Jag tycker alltså att man ändå måste göra vissa
prioriteringar, efter vissa värderingar. Vi kristdemo-
krater går inte med på den här nedskärningen. Vi
yrkar bifall till reservationen 3 mom. 2.
Det hindrar inte att myndigheten måste effektivi-
sera och rationalisera sin verksamhet. Det är ingalun-
da på det viset att om man lyckas med det kommer
man till en mer acceptabel nivå. Utgångspunkten är
nämligen den, att nivån har varit oacceptabel i åratal.
Man måste alltså rusta upp rättsväsendet och inte
rusta ner det.
I övrigt har detta belysts ganska entydigt här, så
jag tänker inte säga mycket mer i det stycket.
Jag kan inte låta bli att säga någonting om
skuldsaneringslagen, eftersom jag var med i Insol-
vensutredningen som lade fram förslaget om skuldsa-
neringslagen på sin tid.
Det är en mycket viktig lagstiftning. Den skall
självfallet vara klar. Av någon anledning har modera-
terna aldrig riktigt begripit det här med skuldsane-
ringslagen. Själva idén bakom den är ju att man via
lagstiftning plockar bort en betalningsoförmåga. Man
tar bort luft. Det var kronodirektören Steffner i Stock-
holm bl.a. som på sin tid just reagerade mot den
enorma rundgången i apparaten, som man alltså får
inom exekutionsväsendet när man håller på och driver
in fordringar hos personer som omöjligen kan betala.
Det där är en ganska komplex historia, och jag är
alldeles övertygad om att det på sikt kommer att visa
sig vara en utomordentligt gagnelig lagstiftning. Man
kan möjligen ifrågasätta "trestegsraketen" och att man
har gjort lagen onödigt komplex. Jag tror t.ex. att
rundgången inom kronofogdemyndigheten är onödig.
Men man får väl i sinom tid göra en översyn.