Fru talman! Jag hade för någon tid sedan en inter-
pellationsdebatt med näringsministern. Det handlade
den gången om energipolitik. Han levererade ett in-
terpellationssvar som innehöll ett utförligt energipoli-
tiskt resonemang, men han underlät att svara på de
konkreta frågorna den gången. Det gjorde mig väldigt
irriterad - så irriterad att jag tog upp saken med tal-
mannen och ville att talmannen i sin tur skulle ta upp
frågan med statsministern.
Vi har sett den tekniken allt oftare i både fråge-
stunder och interpellationsdebatter. Om man vägrar
att besvara de konkreta frågorna är det enligt min
mening uttryck för en sorts ringaktning gentemot
riksdagen, och det urgröper riksdagens kontrollmakt.
Nu har inrikesministern gjort precis tvärtom i för-
hållande till näringsministern. Inrikesministern väljer
att besvara de konkreta framställda frågorna, visserli-
gen med det som man på vanlig svenska kan kalla
blahabetonade svaret att det är omöjligt att säga nå-
gonting i sak därför att det kommer en proposition om
två veckor. Jag godtar naturligtvis att det ändå är ett
formellt sett fullt korrekt svar. Denna gång blir det
inga protester till talmannen.
Däremot vill jag säga att interpellationsinstitutet
ändå är en intressant del av det politiska samtalet i
landet. Nu har Jörgen Andersson uppburit lön som
inrikesminister i tre år. Han har ägnat hela den tiden -
tre år - åt att hänvisa till en proposition som aldrig
kommer.
Jag har i min interpellation tagit upp det faktum att
vi har världens dyraste bostäder i detta land. Vi lägger
en tredjedel av våra inkomster på boende. Det är
50 % mer än vad man gör i USA och andra länder i
Europa. Jag har pekat på att detta är ett resultat av 60-
och 70-talens socialdemokratiska bostadspolitik.
Två tredjedelar av hyran för en nybyggd hyreslä-
genhet är olika typer av skatter. Jag har pekat på att vi
har ett hyressystem i detta land som gör att kommuna-
la bostadsföretag hellre river husen än sänker hyran
för hyresgästerna för att få lägenheterna uthyrda.
Även om det kommer en proposition om två veck-
or kan man möjligen tycka att landets bostadsminister
ändå skulle ha någon synpunkt på de stora bostads-
politiska frågorna. Jag kan naturligtvis inte tvinga
bostadsministern att ha några bostadspolitiska upp-
fattningar eller att redovisa dem. Jag hoppas dock att
bostadsministern kommer att delta i det bostadspoli-
tiska samtalet efter den 19 mars, när propositionen är
framlagd och då jag säkert också får möjlighet att
återupprepa den interpellation som det blir svårt att
föra en debatt om i dag.