Herr talman! Det är med stor spänning som jag nu har suttit och lyssnat på den diskussion som här har varit och de konspirationsteorier som uppenbarligen råder här i kammaren.
Låt mig börja med Public service-kommittén. Vi som är förtroendevalda riksdagsledamöter har avstämningsmöten med Public service-kommittén. Jag uppfattar samtalen där som förtroendefulla och att Public service-kommitténs ledamöter är väldigt lyhörda för de förtroendevaldas synpunkter.
Herr talman! Så här inledningsvis skulle jag naturligtvis vilja yrka bifall till kulturutskottets förslag och givetvis yrka avslag på reservationerna. Jag skulle också inledningsvis vilja hälsa utskottets nyvalde ordförande välkommen. Jag ser fram emot en bra debatt i kväll och också vid senare tillfällen.
Det är glädjande att vi enbart, herr talman, debatterar public service här. Det kan delvis ha att göra med hur utskottens ansvarsområden är fördelade, men jag tror inte att det är hela skälet till att vi enbart debatterar public service. Det är också så att vi har en grundläggande yttrandefrihet i Sverige som gör att det är nästan onödigt att debattera och diskutera någonting annat än just public service.
Uppemot hälften av världens länder är diktaturer med mycket begränsad yttrandefrihet. Men vi kan också konstatera att bland våra demokratiska vänner är det oroliga vindar som blåser. Vi ser det i Sydafrika, där det har diskuterats fängelsestraff på uppemot 25 år för den som avslöjar korruption och där det enbart är det statliga tv-bolaget som får varna för oväder. En privat meteorolog som gör det riskerar att bli bestraffad. Vi har också sett hot om bestraffning om man gör karikatyrer över politiker och andra människor. Och en mer närliggande medlem av Europeiska unionen, Ungern, har också tagit steg som verkligen inger oro.
Här i kväll debatterar vi, herr talman, enbart public service. Av de motioner som vi har att behandla handlar över hälften om hur vi i framtiden ska finansiera public service. Det är en diskussion som jag verkligen välkomnar, för jag tror att vi alla i kammaren slår vakt om public services unika värde. Då är det också otroligt viktigt att finansieringen har legitimitet och hållbarhet. Det har den inte i dag. Det är en finansiering som bygger på ett slags apparatskatt. Det spelar ingen roll, herr talman, ens om apparaten är trasig. Man ska betala likafullt. Om man i stället tittar på SVT Play eller använder sin smarta mobiltelefon är den mediekonsumtionen av public service helt avgiftsfri. Så kan det naturligtvis inte vara. Den legitimiteten är fullständigt på väg att gå förlorad.
Dagens finansiering är dessutom ett väldigt dyrt system för att få in de viktiga medlen till public service. Om vi skulle hitta en annan modell via skattsedeln men ändå frikopplad från den övriga statsbudgeten, för att slå fast oberoendet från staten, skulle det frigöra flera tiotals miljoner - pengar som inte skulle gå in i statsbudgeten utan pengar som skulle användas till public services programutbud för ännu fler och ännu bättre program.
I dagens finansiering finns det dessutom en grad av kollektiv finansiering. Det är inte så att enskilda människor finansierar public service, utan man klumpar ihop människor i kollektiv eller hushåll, som det då kallas. Det är ett ganska otidsenligt sätt att nalkas finansiering, och det är alldeles uppenbart att de ensamhushåll som ofta har en knackig ekonomi redan från början inte precis gagnas av ett sådant system.
Därför hoppas jag att den här diskussionen ska kunna fortsätta. Det är glädjande att kunna konstatera att det är ett enigt utskott och en hög ambition bland utskottets partier att lyckas förändra detta område.
Herr talman! Jag tänkte hålla ett kort anförande här. Just eftersom demokratin och yttrandefriheten fungerar så väl är det för mig särskilt viktigt att poängtera vikten av en ny form av public service-finansiering.
(Applåder)