Herr talman! Centerpartiet värnar en stark public service med en mångfald av olika programtyper där högkvalitativa samhälls- och kulturprogram har en självklar plats i utbudet, liksom sportsändningar och breda underhållningsprogram. Varför då, kan man kanske fråga sig. Jo, om uppdraget för public service skulle snävas av och man inom public service enbart skulle tillåtas att sända smala program, om vi nu ska använda det uttrycket, de program som andra aktörer på mediemarknaden inte vill, kan eller anser sig ha råd att sända så skulle med stor sannolikhet färre än i dag ta del av public services utbud. Det skulle i sin tur innebära att public services folkbildningsuppdrag inte skulle gå att uppfylla på ett bra sätt.
Sponsringsintäkter kan vara avgörande för att man ska ha möjlighet att sända större sportevenemang som exempelvis OS eller fotbolls-VM. Därför är det viktigt att möjligheten till sponsring inom public service finns kvar.
Ur ett demokratiperspektiv är det viktigt att så många som möjligt har tillgång till men också faktiskt tar del av utbudet i public service-kanalerna. Yttrandefrihet och tillgång till fördjupande journalistik är grundläggande för en fungerande demokrati. Idén med public service är att det ska vara oberoende, både politiskt och kommersiellt. Det gör att public service har en speciell betydelse ur demokratisynpunkt.
Många kommersiella medier tar också ett stort ansvar för granskningen av makten och det demokratiska samtalet i stort. Men tyvärr är det svårt att få lönsamhet för fördjupande journalistik på stora delar av mediemarknaden. Den granskande journalistik som sker inom public service har därför en stor betydelse för att belysa hur samhället fungerar. Men då är det också viktigt att många tittar på och hittar till public service-kanalerna. Lösningen är alltså inte att avlöva public service. I stället måste vi värna den verksamhet som finns med sitt breda uppdrag. Den skapar, som sagt var, en grund för en granskande journalistik som är av största vikt i vårt samhälle.
Samtidigt måste vi konstatera att det är viktigt att de privata och kommersiella radio- och tv-företagen har möjlighet att verka på en fungerande marknad med långsiktiga och goda villkor. Den mindre gråzon som finns i förhållande till public service när det gäller sponsorintäkter för större evenemang tycker jag är rimlig att hantera i förhållande till vad den faktiskt ger tillbaka.
Herr talman! Många tar också upp finansieringen av public service här. Vi kan konstatera att en finansiering som är stabil och förutsägbar över tiden är grunden för en oberoende radio och tv i allmänhetens tjänst även i framtiden. Det är inte rimligt att på sikt finansiera public service med dagens tv-avgiftssystem. Alternativet med en skattefinansiering har också sina komplikationer. Det finns en risk att oberoendet för public service undermineras om anslaget bestäms politiskt inom den ordinarie statsbudgeten. Då kan det faktiskt uppfattas, kanske lite konspiratoriskt, som om politiken styr tillgången till resurser efter vad man för tillfället tycker om programproduktionen. Det finns andra modeller.
På sikt är det inte rimligt att koppla tv-avgiften till hushållet när mottagningsapparaten kan vara tv:n i vardagsrummet men lika gärna datorn på jobbet eller mobiltelefonen. Teknikutvecklingen har helt enkelt gjort dagens modell omodern. I stället kan man exempelvis ta ut en public service-avgift eller en medieavgift. Det är viktigt att vi fortsätter den här diskussionen för att finna en lösning på hur vi i framtiden ska finansiera en fristående public service.
Herr talman! Jag vill med detta yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.
(Applåder)