Herr talman! Kultur är en del av demokratin. I en demokrati anser vi att det behövs en public service som kan svara upp till att vara något som kritiskt granskar samhällets olika hörn, ger ett brett utbud till en hel befolkning och som är vad man kan anse oberoende.
På många ställen i världen finns det inte oberoende medier över huvud taget. Där har man kanske inget annat val än att ta del av den bild som staten vill visa eller man kanske har medier som helt styrs av kommersiella intressen.
Flertalet av motionsyrkandena avstyrks med hänvisning till arbetet i Public service-kommittén som har i uppdrag att analysera förutsättningarna för radio och tv i allmänhetens tjänst och lämna förslag till förändringar som behöver göras inför nästa tillståndsperiod som inleds den 1 januari 2014.
Regeringen har valt förfarandet att välja en public service-kommitté som inte har en bred politisk förankring, något som vi i Miljöpartiet ansett vara helt fel väg att gå. I stället för en bred parlamentarisk kommitté har man tillsatt en politisk referensgrupp. Denna politiska referensgrupp blir informerad. Det är stor skillnad på att bli informerad och att sitta med i ett förändringsarbete.
Nu pågår ett intensivt arbete i Public service-kommittén. Vi hoppas att det är ett bra förslag som kommer ut av det.
Genom det här betänkandet föreslår i dag ett enigt kulturutskott ett tillkännagivande till regeringen om att SVT även fortsättningsvis ska ha möjlighet att sända attraktiva sportevenemang som förutsätter sponsring. Det möjliggör att viktigare sport- och idrottsevenemang blir tillgängliga för en bred publik.
Det råder i Sveriges riksdag en uppfattning om att den finansieringsmodell som ska gälla för radio och tv i allmänhetens tjänst är utformad på ett sätt som gör att programföretagen kan upprätthålla största möjliga självständighet och oberoende gentemot staten och övriga maktsfärer. Den modell som tillämpas ska ha hög legitimitet hos allmänheten. Så är det fortfarande. Samtidigt pågår en diskussion på många håll i samhället om att modellen inte är rättvis, att den inte är modern och att den är kopplad till en apparat. Det är något som många anser inte är tidsenligt.
Jag ska redovisa lite historia. Det infördes ett slags avgift för bruk av radioanläggning redan 1907. Redan under 1910- och 1920-talet kunde man i Sverige lyssna på svensk och utländsk radio. Tv-licensen infördes 1956. Ända fram till slutet av 1970-talet fanns både tv- och radiolicens. År 1984 var tv-licensen 1 084 kronor för en färg-tv. Hade man en svartvit tv betalade man 84 kronor. Färgtillägget förändrades sedan. År 1992 var tv-licensen 1 320 kronor, och 2012 är den 2 076 kronor, vilket den har varit i fyra år.
Jag ska nu gå över till att säga något om den så kallade förhandsprövningen. I stället för att styra yttrandet inom public service genom grundlagarna och riksdagen har regeringen valt att styra genom ett införande av en förändring i anslagsvillkoren. Det är villkor som regeringen själv beslutar om. För att skydda oberoende och självständighet har vi ett system där public service inte är en statlig organisation som styrs direkt av regeringen. Om det ska ske stora förändringar måste man gå via riksdagen och sändningsvillkoren. Det ska fattas beslut i riksdagen, och de ska föregås av en prövning av om förändringen är förenlig med yttrandefrihetslagen och radio- och tv-lagen. Det är garantin.
När regeringen går via anslagsvillkoren och förändrar stort som smått och påverkar förutsättningarna för public service gör man en kringgående rörelse för att slippa riksdagens bedömning. Man kan inte tolka det på något annat sätt. Det är inte meningen att anslagsvillkoren ska användas på detta sätt.
I paketet om förhandsgranskning finns en formulering om att de nya tjänsternas marknadspåverkan ska bedömas och behandlas av konkurrenterna. De ska sedan ge besked om de tycker att det påverkar deras förutsättningar och marknad. För oss är det ganska uppenbart att syftet är att påverka public service långsiktigt.
Ska man genomföra förändringar som långsiktigt underminerar möjligheterna för public service att klara av sitt uppdrag som det ser ut i dag ska man gå genom riksdagen. Beslutet ska tas av riksdagen här i kammaren och helst av en bred majoritet så att vi inte ändrar grundläggande förutsättningar kortsiktigt.
Sammanfattningsvis anser vi att den av regeringen införda förhandsgranskningen av nya programtjänster inom public service kan och ska ifrågasättas ur flera perspektiv.
Jag yrkar bifall till reservation 1.