Fru talman! Lars Hjertén har frågat mig vilka åt-
gärder jag avser att vidta för att säkerställa att invand-
rarkvinnor tillförsäkras den utbildning de har rätt till
samt vilka åtgärder jag avser vidta för att säkerställa
invandrarflickors delaktighet i idrottsundervisning
och annan obligatorisk undervisning.
Det är en grundläggande rättighet för alla invand-
rare att få tillgång till svenskundervisning som är
anpassad till deras bakgrund, tidigare svenskkunska-
per m.m. Detta är också en mycket viktig förutsätt-
ning för en framgångsrik integration i det svenska
samhället. Kommunerna har en tydlig skyldighet att
söka upp och motivera invandrare att delta i svensk-
undervisning. En rapport från Integrationsverket om
kommunernas introduktionsverksamhet för nyanlända
invandrare visar också att de allra flesta kommuner
delar in deltagarna i svenska för invandrare i grupper
efter deras utbildningsbakgrund eller kunskaper i
svenska språket.
I likhet med Lars Hjertén anser jag att det är en
mycket angelägen uppgift att underlätta för och moti-
vera invandrarkvinnor till att delta i svenskundervis-
ning. De reformer regeringen nu genomför på för-
skolans område - rätt till förskoleplats för barn till
föräldralediga och arbetslösa, maxtaxa, och allmän
förskola - kan också komma att få sådana effekter.
Regeringen har också beslutat att den verksamhet
som bedrivs vid Nationellt centrum för sfi och svens-
ka som andraspråk ska fortsätta. Centrumet har bl.a.
till uppgift att samla, sammanställa och förmedla
kunskaper och erfarenheter samt stödja och vara ett
resurscentrum för nya former av kompetensutveck-
ling. Inom ramen för sitt uppdrag arbetar centrumet
med bl.a. stöd angående alfabetisering till lärare i sfi.
De insatser som gjorts innebär dock inte att ytter-
ligare åtgärder på området är obehövliga. Detta är
ytterst en fråga om kvalitet i skolan, en kvalitet som
gör det möjligt för alla elever att delta i undervisning-
en och nå skolans mål. I den skrivelse om utveckling
av kvalitetsarbetet inom skolan som nyligen presente-
rats för riksdagen (rskr. 2001/02:188) har regeringen
tagit initiativ till införandet av ett tydligare och star-
kare statligt ansvar för att följa upp att alla skolenhe-
ter och skolhuvudmän erbjuder en nationellt likvärdig
utbildning av hög kvalitet. Regeringen avser också att
tillsätta en utredning för att se över hur svenskunder-
visningen för invandrare ska kunna utvecklas. I re-
geringens skrivelse anges också att den nya myndig-
heten för skolutveckling bör ges ett omfattande upp-
drag att verka för förbättrade utbildningsvillkor i
områden präglade av ekonomisk och social segrega-
tion.
Undervisningen i den svenska skolan är sedan ett
antal år tillbaka icke-konfessionell. I kursplanen för
ämnet religionskunskap i grundskolan anges att ett
syfte med ämnet är att främja en öppen diskussion om
frågor som rör tro och livsåskådning samt att skapa
nyfikenhet och intresse för religion. Ett annat syfte är
att öka elevernas etiska medvetenhet och därmed
skapa en handlingsberedskap inför exempelvis demo-
krati-, jämställdhets- och fredsfrågor. Jag anser såle-
des att kursplanen ger ett bra stöd för undervisning
utifrån de olika förutsättningar som t.ex. etnisk och
religiös bakgrund kan medföra.
Ämnet idrott och hälsa är ett ämne med ett brett
innehåll. Ämnets övergripande syfte är att grundlägga
en långsiktigt hälsofrämjande livsstil med betonande
av vikten av fysisk aktivitet. I undervisningen ingår
också att skapa förståelse för olika människors förut-
sättningar för och inställning till fysisk aktivitet samt
olika kulturers inställning till och uttryck för rörelse.
Fysisk aktivitet utgör en gemensam nämnare för en
mängd olika kulturer, och utbildningen i idrott och
hälsa är en möjlighet till att stärka gemenskapen
mellan barn och ungdomar i ett mångkulturellt och
internationellt samhälle.
Målen för ämnet idrott och hälsa kan nås på en
mängd olika sätt, och det är viktigt att alla elever ges
möjlighet att delta utifrån sina förutsättningar och sin
bakgrund. I Sverige har vi skolplikt i grundskolan,
och det är kommunernas ansvar att se till att denna
följs.
Regeringen ser allvarligt på den minskande fysis-
ka aktiviteten och den ökande ohälsan hos barn och
unga. Som ett led i arbetet med att stimulera till ökad
fysisk aktivitet hos barn och unga fick Statens skol-
verk i regleringsbrevet för 2002 i uppdrag att utvärde-
ra och analysera undervisningen i ämnet idrott och
hälsa. Skolverket ska utvärdera i vilken mån eleverna
deltar i och fullföljer utbildningen samt analysera
orsaker till bristande måluppfyllelse. Verket ska även
analysera hur undervisningens uppläggning påverkar
elevernas inställning till ämnet och förståelse för
behovet av fysiska aktiviteter. Uppdraget ska redovi-
sas i samband med årsredovisningen för 2002.