Fru talman! Ursäkta att jag inte tog upp den här frågan i mitt anförande. Den ligger ju lite vid sidan av det vi diskuterar nu, men det är likväl en viktig fråga.
Jag ska gärna medge att jag är väldigt bekymrad över en sådan utveckling mot stora koncerner. De gör visserligen många gånger bra saker, vilket jag har sagt tidigare i denna kammare. Vi har till exempel Sankt Eriks ögonsjukhus, Pysslingen och Cityakuten. Det tycker jag var väldigt bra företag. Man öppnade upp för att det skulle finnas andra vårdformer och ny pedagogik i förhållande till den kommunala verksamheten, skolan och så vidare.
Men här har vi fått någonting som jag vill kalla en avart med olika koncernkonstruktioner och så vidare. Frågan är då: Är det dessa riskkapitalisters fel, som Jacob Johnson säger, eller är det vårt fel? Ska vi rannsaka oss själva för att vi inte har tillräckligt skarpa regler så att man inte kan få ut sådana här vinster? Jag håller ju med: Detta är på något sätt orimliga vinster. Det är inte bra.
Mitt parti, och jag tror att regeringen med Jan Björklund i spetsen kommer att instämma i detta, menar att detta måste vi se över, för detta var inte avsikten. Avsikten var att få komplettera en skola med god pedagogik.
Fru talman! Jag råkar ha haft mina barn i Adolf Fredriks skola som är en kommunal skola här i Stockholm. Socialdemokraterna ville en gång lägga ned den, men det gick inte. Jag tror att det är ett exempel på hur man kan göra i den kommunala delen. Man måste specialisera sig och göra intressanta saker. Det har man inte riktigt gjort.
Jag tror också att alla de personer, Jacob Johnson, som har blivit behandlade på Sankt Eriks ögonsjukhus är tacksamma över att slippa stå i en offentlig kö.