Fru talman! Det var spännande att höra Elisebeht Markströms inlägg. Jag kommer ihåg att när vi debatterade den här frågan hade jag kollat upp vissa fall, och det var bland annat en 17-årig tjej i en av våra kommuner som hade blivit våldtagen av sin sambo. Det tog nästan tolv månader innan hennes fall kom upp till behandling. Tycker du att det är orimligt att hon ska ha en chans att fråga domaren, lagmannen i tingsrätten, om det inte har gått väldigt lång tid?
I begäran om förtursförklaring behövs det inte några långa juridiska skrivningar, utan man kan enkelt ställa frågan till lagmannen, domaren, i den tingsrätten: Är det rimligt att jag, en 17-årig tjej, ska gå och bära på dessa våndor och att jag inte kan sova på nätterna under så lång tid? Jag blir lite förvånad över att Elisebeht inte tycker att hon ska ha den rätten.
Det är bara en domare som ska avgöra. Det behövs inga långa svåra juridiska skrivningar, utan det räcker med en enkel fråga: Är det rimligt att jag, 17 år, ska vänta tolv månader på att mitt ärende ska behandlas?