Fru talman! Förtursförklaring: Den lagstiftningen - som ni väljer att kalla reform - var vi emot och är fortfarande emot.
Vi anser att motiveringen till att vissa personer skulle kunna få förtur inför domstol haltar betänkligt. Är det att värna brottsoffren - målsägande, som det egentligen heter - att säga till dem som begär förtur att de får gå före i kön? Vem är det som kommer att begära förtur? Är det de resursstarka, de som är väl pålästa eller de som är medvetna? Jag tror det. Jag tror att det är de svagaste som kommer att hamna längst bak i kön. Alla mål ska naturligtvis hanteras skyndsamt, men nu har ni lagt in en växel och sagt att vissa ska behandlas extra skyndsamt om de begär förtur. För oss känns det helt främmande att stödja en sådan reform.
De prioriteringar som ska göras i rättsväsendet ska göras från den politiska instansen, menar vi. Det är härifrån som vi ska tala om vad rättsväsendet ska prioritera. Det ska inte vara de som har bäst förutsättningar att föra sin talan som prioriterar sig själva. För oss hänger den frågan nämligen väldigt nära samman med rättvisa.
I slutändan handlar det förstås om att rättsväsendet behöver ha tillräckliga resurser för att klara alla mål och göra alla de prioriteringar som härifrån sätts upp, och inte från dem som på egen hand kan klämma sig in före och säga att just mitt mål är mer angeläget och därför begär jag förtur. Det är förklaringen till att vi socialdemokrater vill att den propositionen ska avslås.