Fru talman! Jag ska en kort stund uppehålla mig vid tingsrätten och den dömande verksamheten i Landskrona.
Jag tror att situationen i Landskrona kommun är väl känd för justitieutskottets ledamöter. Den har under ett antal år varit oerhört besvärlig, med relativt hög kriminalitet för en ort av den storlek som Landskrona är. Det har inneburit att vi politiker på samlad front, oberoende av parti och oberoende av i opposition eller i majoritet, har sett till att göra allt som går för att komma till rätta med problematiken.
Problematiken har säkert sin grund i många olika saker, men det är framför allt att Landskrona i början av 90-talet i samband med krisen på Balkan fick oerhört mycket flyktingar. Ett år fick vi över 1 800 flyktingar, och det fanns en flyktinghandläggare. Det innebar att den sociala utslagningen blev väldigt stark.
Väldigt många av de ungdomar som kom dit hade traumatiska upplevelser bakom sig och hade jätteproblem att anpassa sig i samhället. Av det växte fram en stark gängbildning. Väldigt många ungdomar har sökt sin trygghet i gängbildningen och har kanske ställt till en hel del problem för oss. Vi har, som sagt var, försökt jobba med det här över de politiska gränserna.
Polisen flyttade till Helsingborg, och dit är det 20 kilometer - vi pratade tidigare om kilometer här. Det är 35 kilometer till Lund, ungefär 45 till Malmö, 100 till Kristianstad och så vidare. I Skåne bor 1,2 miljoner människor. Men det är inte avståndet som har varit skälet till att tingsrätten i Landskrona ska få fortsätta sin verksamhet och att den dömande verksamheten ska finnas kvar i Landskrona, utan det är faktiskt det som har hänt och den speciella situation som finns i Landskrona.
Jag och Christin Hagberg från Svalöv - det är Svalövs och Landskrona kommuner som har den dömande verksamheten i Landskrona - skrev då en motion om att man skulle byta ut ett ord, från "bör" till "ska". Den motionen har den borgerliga majoriteten avstyrkt. Det är helt obegripligt.
Om vi nu säger att vi motiverar det med att det finns specifika problem i Landskrona, att vi ska se till dem och att den dömande verksamheten därför ska finnas kvar, varför kan man då inte tillstyrka det enkla förslaget i motionen om att byta ordet "bör" till "ska"? Det är för mig obegripligt.
Otto von Arnold säger att det är en glädjens dag och att det är ett antal principer som gör att det här beslutet fattas. Vad är det för principer som gör att man inte kan byta ordet "bör" till "ska"? Vad är det för glädjens dag i övrigt? Det gör mig lite fundersam.
När jag i dagarna träffade en av de ledamöter som är nämndemän i Landskrona fick jag det som vi skriver bekräftat. Av 50 domstolsärenden som ska utföras på 50 dagar i Landskrona under hösten är 25 redan flyttade till Lund.
Nu avlövar lagmannen i Lund tingsrätten i Landskrona därför att ordet "bör" inte byts ut till "ska". Därför yrkar jag bifall till den motion som har väckts av Christin Hagberg och mig.