Fru talman! Vi ska nu debattera regeringens förslag om förändringar i tingsrättsorganisationen. Det är inte första gången vi har ärenden om förändringar i tingsrättsorganisationen. De har pågått sedan 1999 och fram till 2007. Antalet tingsrätter har minskat från 96 till 53. De här förändringarna och sammanslagningarna eller nedläggningarna föreslogs och påbörjades av den socialdemokratiska regeringen.
Skälen för sammanslagningen kan sägas vara desamma som den borgerliga regeringen nu anför i sin skrivelse. Regeringen anser att "tingsrättsorganisationen ska vara uppbyggd så att mål och ärenden kan handläggas rättssäkert och effektivt. Organisationen måste utvecklas i takt med att kraven från samhället ökar. - - - Domstolarna ska ha en funktionell geografisk spridning i förhållande till allmänheten, näringslivet och rättsväsendets övriga myndigheter samtidigt som organisationen skapar förutsättningar för specialisering, kompetensutveckling och en väl fungerande beredningsorganisation."
Det är självklart skäl som vi socialdemokrater står bakom för att förbättra tingsrättsorganisationen. Det var just av de skälen som den förändrade organisationen genomfördes av den socialdemokratiska regeringen. Det var en ganska genomgripande förändring som genomfördes, och den var väl genomtänkt. Där det var flest domstolar var avstånden som kortast, och där var möjligheten att ta till sig domstolen inom rimliga tider betydligt bättre än på många andra håll i landet. Förändringen var inte okontroversiell, eftersom det för många kommuner var av stor betydelse att ha en tingsrätt, och så är det väl fortfarande.
Man kan dock inte tala om en bred uppslutning från riksdagens partier när dessa stora förändringar genomfördes. Tvärtom var motståndet ganska hårdnackat från dåvarande opposition. Det var ingen hejd på vad som skulle kunna inträffa om någon mindre tingsrätt lades ned eller rättare sagt slogs samman med en annan tingsrätt och vilka kostnader det skulle dra med sig att förändra detta. Det fanns enligt några av de borgerliga partierna inte skäl för de föreslagna förändringarna. Det fanns enligt dem inte något som talade för att det var mindre rättssäkert, att kvaliteten var sämre eller att kompetensen var lägre i de små tingsrätterna.
Trots det motstånd som då rådde väljer den borgerliga regeringen och den borgerliga majoriteten i riksdagen att gå vidare med ytterligare förslag, trots att förslagen till förändringar inte är särskilt väl underbyggda. Vi socialdemokrater som genomförde den större förändringen anser att vi nu uppnått kraven på en effektiv organisation och att vi därmed uppnått en balans i förändringen. Vi yrkar därför på att den organisation som i dag råder inte förändras.
Regeringen har låtit Statskontoret utvärdera de tidigare förändringarna och gör efter detta bedömningen att den förändring av tingsrättsorganisationen som genomfördes 1999-2007 i huvudsak fungerat väl. Det ska väl sägas att antalet domare inte blev färre genom sammanslagningarna. Trots detta pekar Statskontoret på att antalet mål per domare har ökat markant. Det har väl att göra med att både polis och åklagare fick mer resurser och utvecklade kvalitet i sina förundersökningar. Det leder naturligtvis till att fler mål kan tas upp i domstolen. Statskontoret rapporterar vidare att inte alla domstolar förändrat sin inre organisation. Inte heller har specialiseringen fått genomslag överallt. Inställningen till specialisering tycks också vara splittrad inom domarkåren.
Beträffande kompetensutvecklingen, som är ett av skälen till ytterligare sammanslagningar, säger Statskontoret att samtliga tingsrätter har erhållit detta för både domare och domstolssekreterare. Statskontorets övergripande bedömning är att förutsättningarna för kompetensutveckling är kopplade till utvecklingen av tingsrättens inre organisation snarare än till deras storlek i sig.
Statskontoret tar också upp rekryteringsfrågan. Visst har tingsrättens storlek viss betydelse, men också det geografiska läget och närheten till större orter. Utvärderingar visar också på svårigheter att rekrytera beredningsjurister, men detta tycks ha mindre att göra med tingsrättens storlek och mer med möjligheten till bättre karriärvägar generellt.
Fru talman! Regeringen föreslår en rad förändringar i skrivelsen till riksdagen. Det finns remissinstanser som tillstyrker regeringens förslag. Det finns de som gör det med några förändringar. Det finns också de som avstyrker förslagen. Vi socialdemokrater föreslår i vår reservation att tingsrättsorganisationen som den ser ut i dag inte ska förändras. Vi tycker att det finns goda skäl till att de tingsrätter som i skrivelsen föreslås läggas ned eller slås samman ska finnas kvar. Det finns inget i Statskontorets utvärdering som pekar på att de tingsrätter som nu föreslås avvecklas skulle vara mindre effektiva eller mindre rättssäkra, att målen skulle handläggas långsammare eller att kompetensen skulle vara sämre. Inte heller pekar något på att man skulle ha rekryteringsproblem.
Dock återstår, om man tyder Statskontorets utvärdering rätt, att mer kan göras beträffande tingsrätternas inre organisation, där sammanläggningar redan skett. Problemet är inte bristande effektivitet eller om en eller annan tingsrätt finns kvar, utan problemet i dag är att balanserna ökar i domstolarna, vilket torde bero på att åklagare och domstolar har fått för lite resurser och att mål därför ställs in. Man har fått för lite resurser från en regering som i varenda budgetmotion under oppositionstiden toppade alla socialdemokratiska förslag med mer pengar.
Det föreligger motioner från oss socialdemokrater beträffande nedläggning av Motala som kansliort vid tingsrätten i Linköping. Om man tolkar den motionen rätt har det inte funnits någon vilja från Linköping att ha kansliort i Motala. Man har inte bemödat sig om att det skulle fungera. För Motala och omgivande kommuner har Motala som kansliort betydelse för att klara av de mål som härrör därifrån och som därmed kanske också avgörs något skyndsammare och med mer lokal kännedom än om dessa förläggs till Linköping.
Likadant är förhållandet i Landskrona. Regeringen skriver att tingsrätten där bör bibehållas. Det ges inga direkta löften om att den kan få vara kvar. Det finns alldeles särskilda skäl till att tingsrätten i Landskrona ska vara kvar.
Det beror bland annat på att kriminaliteten är högre i Landskrona. Mål kan hanteras skyndsamt, och därmed skapas en förebyggande effekt som har visat sig vara mycket positiv. Den ska alltså vara kvar.
Vi socialdemokrater vidhåller att med vårt förslag, det vill säga en oförändrad organisation, uppnås det mål som sätts för verksamheten att mål och ärenden kan handläggas rättssäkert och effektivt. Jag yrkar bifall till vår reservation.