Herr talman! Det betänkande som kammaren nu
behandlar är en uppföljning av det beslut som
riksdagen fattade 1988 angående en ny
djurskyddslag. Lagen gällde de grundläggande
bestämmelserna om djurskyddet.
När det gäller husdjursskötseln ställdes det
särskilda krav på att djuren skall hållas och skötas
i en god djurmiljö på ett sådant sätt att det främjar
deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig
naturligt.
Människan har sedan urminnes tider varit
beroende av att hålla husdjur, och medvetenheten
om att dessa djur behöver skyddas och vårdas väl
är lika gammal som husdjursskötseln.
Lantbrukare som sysslar med djurproduktion är
starkt medvetna om att djurens skötsel och vård är
avgörande för att god produktion och lönsamhet
skall kunna uppnås. Därför har gamla, trånga,
mörka och ohygieniska stall steg för steg försvunnit
och ersatts av ljusa, lättskötta och dragfria
utrymmen.
Vårt land ligger i frontlinjen då det gäller god
djurskötsel. Därför är det mycket viktigt att stora
och genomgripande förändringar sker på ett sådant
sätt att redan förhållandevis goda lösningar inte slås
ut och ersätts med andra som ännu inte -- trots stora
ansträngningar -- uppfyller de krav som har ställts.
Detta gäller i hög grad förhållandena inom svensk
äggproduktion. Den bedrivs ännu i mycket hög
grad i bursystem.
Att äggproduktionen i så stor utsträckning bedrivs
i bursystem beror helt och hållet på samhällets krav
på effektiv produktion och låga livsmedelspriser.
Denna produktionsform slog igenom under 1960-
talet, och man kan utan tvivel konstatera att
djurhälsan, äggkvaliteten och arbetsmiljön
förbättrades med dessa system. Djurens
produktionsförmåga är mycket god, varför man
knappast kan påstå att hönsen far illa.
Även om vi i Sverige har färre höns per bur än vad
man har i omvärlden har det länge funnits en
strävan att förbättra systemen. Det har också skett.
Våren 1988 fattade riksdagen beslut om förbud att
hålla höns för äggproduktion i bur fr.o.m. 1999.
Under övergångstiden skulle forskning och försök
bedrivas i syfte att få fram acceptabla alternativa
system för äggproduktionen.
Jordbruksutskottet och riksdagen ställde vid
beslutstillfället 1988 upp fyra viktiga krav på de nya
systemen. Djurhälsan och arbetsmiljön fick inte
försämras. Medicineringen fick inte öka, och
näbbtrimning för att hindra hackskador skulle inte
tillåtas. Mot bakgrund av dessa krav har nu
resultaten från en s.k. kontrollstation hösten 1993
presenterats.
Utskottet har också vid en offentlig utfrågning fått
bred information om hur forskning och försök
utfallit och om hur resultaten har uppfattats på
olika håll.
Herr talman! Det kan konstateras att de framsteg
som man hade hoppats på ännu inte har gjorts. Man
kan därför oroligt ställa sig frågan: Klarar man av
uppgiften inom den tid och med de målsättningar
som avsågs från början?
Fr.o.m. det att nya godkända system för inhysning
av värphöns kommit fram tar det nämligen upp till
tre fyra år innan en omläggning praktiskt kan
fullföljas. Det är ofrånkomligt. Det krävs nya
byggnader, inredningar och även djur som passar in
i systemen. Det är fråga om mycket stora
investeringar.
Samhället eller staten kan rimligen inte heller
begära att enskilda procucenter skall satsa på
mycket dyra investeringar innan man praktiskt har
sett inhysningssystem som fungerar säkert och
garanterat i enlighet med de ställda kraven.
Det är också angeläget att svensk produktion -- som
hygieniskt och hälsomässigt ligger på en mycket
hög nivå -- inte slås ut på ett sådant sätt att
konsumenterna blir beroende av importägg från
höns som lever i system som är väsentligt sämre än
de nuvarande svenska systemen.
Det har ställts krav från näringens sida på en
förskjutning av ikraftträdandet. Jordbruksverket
har också efter sin utvärdering föreslagit detta.
Regeringen och jordbruksutskottet har dock inte
valt att ändra tiden för ikraftträdandet av
burhönsförbudet. I stället har årliga
kontrollstationer med lägeskontroll lagts in i syfte
att följa den fortsatta utvecklingen. Därmed skapas
en möjlighet att göra korrigeringar om det visar sig
nödvändigt.
Utskottet har också starkt understrukit att beslutet
om avveckling av burhönssystemet inte får
innebära att svensk äggproduktion slås ut och
ersätts med ägg som är producerade i andra länders
bursystem. Vidare anser utskottet att det är viktigt
att forskningen rörande alternativ till nuvarande
bursystem blir så mångsidig som möjligt. Detta
innebär att även modifierade typer av bursystem
kan bli aktuella om de bedöms kunna uppfylla
kraven ur arbetsmiljö- och djurskyddssynpunkt.
Herr talman! Då beslutet om burhönsförbud
fattades 1988 i denna kammare reserverade vi
moderater oss, just för att de nya systemen för
äggproduktion skulle uppfylla mycket bestämda
villkor. T.ex. fick miljön för hönsen inte försämras.
De nya systemen fick inte innebära att antibiotika
generellt måste användas i fodret. Avnäbbning fick
inte ske. Den hygieniska kvaliteten fick inte
försämras. Dessutom fick inte arbetsmiljön bli
lidande.
Herr talman! Målen har ännu inte kunnat uppnås,
men det betänkande som vi nu behandlar innefattar
nya förutsättningar och tillägg som vi ställer oss
bakom. Jag yrkar bifall till hemställan i
betänkandet.