Fru talman! Frågan om manlig könsstympning är högst kontroversiell. När det gäller kvinnor är vi alla, som väl är, överens om det oacceptabla med könsstympning. Manlig könsstympning är visserligen ofta ett mindre ingrepp än det kvinnliga, men för den skull inte en mindre kränkning av den personliga integriteten.
Som sverigedemokrat värnar jag om barns och alla människors rätt till integritet. I dag accepteras inga andra könsstympningar, så varför ska könsstympning av pojkars organ vara accepterad? Enligt rekommendationer från Socialstyrelsen ska alla landsting tillhandahålla könsstympning av pojkar som en service för de föräldrar som så önskar. Socialstyrelsens rekommendationer kom till efter att flera barn drabbats av infektioner efter olagligt utförda könsstympningar, så kallad köksbordskirurgi, av små gossar efter att föräldrar anlitat obehöriga till att utföra ingreppen.
Problemen har blivit alltmer påtagliga genom den alltmer ökande muslimska befolkningen i Sverige och de svenska myndigheternas slapphänthet inför att ställa krav på utlänningar som kommer till Sverige att anpassa sig till det svenska samhället och de synsätt som råder här om barnens rättigheter.
Genom att bistå med könsstympning som inte är av medicinska skäl bryter man mot såväl FN:s mänskliga rättigheter som FN:s barnkonvention och Nobabs kriterier för barnsjukvård. Sverige har skrivit under dessa dokument. Det fastslås att barn ska informeras och ha ett reellt medinflytande över den vård som ges och att barnens integritet ska respekteras.
Svenska Läkaresällskapet anser, enligt en artikel i Läkartidningen den 25 februari 2010, att icke-medicinsk omskärelse av små pojkar är svår att förena med respekten för barnens rätt till integritet och självbestämmande. Man menar också att omskärelse strider mot FN:s barnkonvention.
Ordföranden i Svensk barnkirurgisk förening, överläkare Gunnar Göthberg, vill förbjuda omskärelse helt och hänvisar till just FN:s barnkonvention. Han säger i Sydsvenska Dagbladet den 28 juli 2009: "Ingreppet utförs utan barnets medgivande och kan i vissa lägen jämställas både med övergrepp och kvinnlig könsstympning. Lagtexten borde skärpas åt andra hållet."
Svensk barnkirurgisk förening har också gjort en enkät som visar att två av tre barnkirurger vägrar att utföra omskärelser. Av detta skäl har landsting och regioner runt om i landet beslutat att upphandla tjänsten på den privata marknaden, där det är lättare att få läkare att frångå sina principer i utbyte mot pengar.
Fru talman! Det enda rimliga för att tillåta kulturell och religiös könsstympning torde i stället vara att det sker på vuxna män, som kan fatta egna beslut, till fullt självkostnadspris. Rätten till omskärelse kan bara vara individens egen rätt. Föräldrars önskemål måste stå tillbaka. Kollektiv stympning är inte heller etiskt försvarbart. Mycket tyder på att rädsla för att stöta sig med olika befolkningsgrupper, särskilt den muslimska, ligger bakom beslutet att ge könsstympning av gossebarn en legitim status i Sverige snarare än omsorg om barnens bästa.
Det är viktigt att påpeka att mänskliga rättigheter ska vara universella och inte ta hänsyn till kultur, religion eller tradition.
Fru talman! Jag vill yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 26.