Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till trafikutskottets förslag och avslag på samtliga motioner gällande det aktuella betänkandet TU10.
Sedan vill jag fortsätta med några allmänna omdömen. Det känns både ansvarsfullt och utmanande intressant att få vara med i utformandet av vår framtida trafik- och infrastrukturpolitik. Det är ju nämligen - det tror jag alla är överens om - en av de viktigaste faktorerna för hur det framtida samhällsbygget kommer att se ut fysiskt, och det är den viktigaste faktorn när det gäller hur våra miljöpåverkande utsläpp ter sig i framtiden.
Transportpolitiken kommer att påverka utvecklingsmöjligheterna och lönsamheten i flera av våra tunga industri- och råvarubranscher. Framför allt gäller det skog och malm. Fungerande resmöjligheter över hela vårt land är en viktig faktor för hur människor kan och vill bo. Den rätta lösningen i Smålands inland, som jag kommer från, kan se helt annorlunda ut jämfört med storstaden här utanför.
Jag tycker att det är viktigt - när vi i dag bedömer motioner på olika områden som var för sig ofta berör vad som kan kallas detaljer - att ha de stora övergripande frågorna med sig i bakhuvudet. Just diskussioner inom transport- och infrastrukturpolitik tycker jag alltför ofta saknar ett sådant helhetsperspektiv.
För min del kommer jag att koncentrera mina kommentarer på punkterna 1, 2 och 10 i betänkandet.
Avsnitt 1 berör alternativa drivmedel, vilket är en av de viktigaste frågorna för att nå de långsiktiga miljömålen med trafiken, precis som vi har varit inne på tidigare i kväll. På DN Debatt i måndags fanns en fyllig redovisning av hur Centerpartiet i regeringen arbetar med dessa frågor. Tre huvudavsnitt är att vi behöver långsiktiga villkor för regler och stimulanser, vi behöver skärpta krav på miljöbilar i takt med den tekniska utvecklingen och vi behöver rejäla satsningar för att stimulera forskning och utveckling på detta område.
Att kunna använda bil och lastbil kommer i stora delar av vårt land vara nödvändigt för att kunna leva ett aktivt liv och ha ett framgångsrikt näringsliv. Det är ju som sagt inte bilen utan utsläppen vi ska bekämpa. Ibland tycker jag att goda politiska ambitioner har lett till detaljregleringar som inte tjänar det långsiktiga syftet. Exempelvis höll kravet på alternativt bränsle i mackarna på att strypa all drivmedelsförsäljning i vissa glest befolkade delar av landet, innan lagstiftningen nu justeras. Dessutom medverkade lagen till en ensidig satsning på ett alternativt bränsle, nämligen etanol.
Utvecklingen av gasmackar pågår. Tyvärr uppfattar jag att det stora problemet är att biogasproduktionen inte hänger med och anser därför inte att nya stimulansmedel för att höja utbyggnadstakten av mackar är rätt sätt att använda skattepengar.
Avsnitt 2 gäller bilbesiktning, ett av de områden där regeringen så här långt har lyckats bra i arbetet med att konkurrensutsätta en verksamhet som behövde en skjuts framåt. För Centerpartiets del är privatiseringen inte något självändamål, vill jag betona. Tvärtom är det viktigt att följa upp och veta vad man gör, och här tycker jag som sagt att det verkar lyckas väl. Att sedan Transportstyrelsen kontinuerligt följer upp och rapporterar till regeringen hur marknaden utvecklas är förstås också nödvändigt. Om, mot förmodan, de negativa effekter som motionärerna målar upp i sina dystraste framtidsvisioner slår in måste naturligtvis åtgärder vidtas. För Centerpartiet är det viktigt med ett rimligt tätt nät av besiktningsställen i hela landet. Det gäller även för tunga fordon. Än så länge ser utvecklingen bra ut, åtminstone så som jag har kunnat tolka de rapporter vi fått i trafikutskottet.
Det sista området jag tänkte kommentera är avsnitt 7 om längd och vikt på lastbilar. När man läser motionerna blir jag förvånad och förbluffad. Låt mig nämna några bakgrundsfakta som jag förstår dem efter ett halvår i trafikutskottet.
Järnvägen är suverän ur miljösynpunkt på långa sträckor med tungt gods, men den är i dag i ett allmänt dåligt skick och behöver en rejäl satsning på underhåll och förbättringar som kommer att ta många år. Dessutom är kapaciteten även när det fungerar ofta hårt ansträngd.
Utredningar visar på påtagliga miljöfördelar med att köra långa lastbilar jämfört med de 18 meter som är standard i EU. De pekar också på en påtaglig effektivitets- och kostnadsfördel för de långa lastbilarna. Försöket med det så kallade ETT-projektet med 30-metersfordon för skogstransporter på vissa vägar pekar på ytterligare stora förbättringar när det gäller miljöpåverkan, antal bilar och kostnadseffektivitet.
En snabb utveckling pågår för att utveckla nya bränslen och modern teknik för att minska belastningen i den tunga trafiken. I detta läge reserverar sig V och MP till förmån för en motion om 18-meterslastbilar för att motverka lastbilen och, antar jag, indirekt gynna tågtrafiken. Är det sådant som kallas järnvägsfundamentalism? Jag tror mer på att utveckla godstrafik både på väg och på järnväg i en miljövänligare och kostnadseffektivare riktning. Att försöka tvinga fram gods till järnväg genom att bygga onödiga hinder för gods på väg menar jag är helt fel.
Herr talman! Många motioner som tas upp till behandling i detta betänkande berör viktiga frågor och syftar till förbättringar inte minst inom miljöområdet. De svar som utskottet ger beskriver väl hur dessa frågor tas om hand och var i utredningsmaskineriet de befinner sig i dag. En del motioner av mer ideologisk karaktär får den behandling de förtjänar, enligt min uppfattning, och jag tillstyrker därmed än en gång trafikutskottets förslag.