Herr talman! Hittills har ekonomiska styrmedel, mestadels punktskatter, ofta haft ett rätt kort perspektiv. Besluten har kommit fort, och människor har haft lite svårt att anpassa sig. För att ekonomiska styrmedel inte ska uppfattas som enbart ett straffbeläggande eller ett oönskat skatteuttag bör man ha ett långsiktigt förhållningssätt. Principen bör vara att den som förorenar betalar. Det tror jag att alla håller med om.
Många styrmedel får ofta mycket liten effekt om de enbart är nationella. Mycket av våra miljöproblem är globala, och då måste vi också hantera dem så. Skattebaserade styrmedel måste även ses för vad de är, nämligen styrmedel och inte något fiskalt. Planeringen beträffande styrmedel bör alltså ske så att de, när de uppnått sitt mål, kan tas bort utan att det får statsfinansiella konsekvenser.
I dag finns en stor mängd skattebaserade styrmedel, och tendensen är att de blir fler. Därför är det oerhört viktigt att de verkligen fyller den funktion som var tänkt.
Herr talman! I detta motionsbetänkande behandlas ett antal motioner från s, v och mp avseende höjd bensinskatt. Man kan tycka att det kanske är bra, för då slutar folk att köra bil. Men på vägen mot ett fossilfritt bilsamhälle måste vi också leva. Vi måste arbeta, köra barn, ta oss till jobbet med mera. Jag har därför roat mig med att göra några beräkningar för att se hur det slår för en vanlig familj som är beroende av bilen för att kunna ta sig till och från jobbet.
I mitt första exempel bor familjen fyra mil från arbetet. Man brukar räkna att vi jobbar ungefär 220 dagar om året. I en socialdemokratisk motion föreslås en höjning av bensinpriset med 5 kronor per liter. Miljöpartiet hänvisar till Sikas beräkning, att bensinpriset borde vara 27:50 per liter. Vänstern föreslår en måttlig höjning med endast 75 öre på tre år.
Hur slår detta för min bekant som reser 220 dagar om året, åtta mil varje dag? Personen i fråga kör en bensindriven miljöbil, och den har en genomsnittlig förbrukning på en halv liter per mil. Jag räknade med gårdagens bensinpris, som var 11:29 när jag var in och tittade. I dagsläget är bensinkostnaden för denna person 9 935 kronor per år. Med det socialdemokratiska förslaget som finns i motionen skulle kostnaden bli 14 335 kronor, en ökning med 4 400 kronor per år. Med Vänsterns förslag skulle kostnaden bli 10 595 kronor, en ökning med 660 kronor per år. Om man räknade på det pris som Miljöpartiet anger att Sika tycker att bensinen ska kosta skulle kostnaden bli 24 200 kronor om året, en ökning med drygt 14 000 kronor. Det är en ökning med nästan 1 200 kronor per månad. Givetvis ska den som förorenar betala - det är vi som sagt överens om - men det finns en klar smärtgräns för det hela, och den tror jag att Miljöpartiet här nått flera gånger om.
I mitt andra exempel ska jag inte redovisa siffror, för det blev väldigt mycket siffror i det förra, utan använda ord. Jag har en annan nära vän - det är faktiskt min syster - som har åtta mil enkel väg till jobbet. Det finns ingen kollektivtrafik, och ändå är detta inte i Norrland. Jag utgår från att alla med det första exemplet i minnet kan räkna ut vad det skulle kosta min syster per år om bensinen kostade 27:50. Jo, drygt 48 000 kronor om året. Det är ohållbart. Det finns kanske de som tycker att hon borde flytta eller byta jobb, men livet är inte så enkelt att man bara kan göra det.
Herr talman! När det gäller frågorna om drivmedelsbeskattning i detta motionsbetänkande är det intressant att oppositionspartierna verkar stå rätt långt ifrån varandra. Noteras bör att Socialdemokraterna i skatteutskottet inte har reserverat sig för s-motionen om höjd bensinbeskattning. Men med tanke på vilken ton man har i klimatfrågorna kanske det är en lapsus, för Socialdemokraterna vill ju ha en 40-procentig minskning av klimatutsläppen utan att använda flexibla mekanismer. Det ska därför bli spännande att se hur de kommer att lösa den frågan. Jag är övertygad om att vi kommer att debattera den fler gånger.
Herr talman! Föregående tre talare har tagit upp frågan om kilometerskatt för de tunga transporterna. De vill redan nu införa kilometerskatt utan att frågan på något sätt egentligen är löst inom EU. Det finns en rad hinder i dag för att den här beskattningen ska bli effektiv och slå rätt. Det får inte vara en beskattning som slår ut den svenska transportbranschen. Det behövs ett enhetligt och komparativt tekniskt system som inte tar någon hänsyn till från vilket land fordonet kommer eller befinner sig i.
Registrering av tunga fordon som angör eller lämnar Sverige är i dag inte tillåten. Vidare måste fordon kunna stoppas och bötfällas på plats, och det är inte heller möjligt i dag. Det är därför av yttersta vikt att man riktigt grundligt utreder och samordnar i den här frågan.
Jag var på ett seminarium, VTI:s transportdagar i Linköping, i januari där experter diskuterade kilometerskatt på tunga transporter. Man sade: Det är bra att vi inte har infört den än, för det fungerar inte. Vi skulle alltså slå ut den svenska transporten. Vi måste ha ett system, om vi nu ska ha ett gps-system som man har i vissa länder, som ska vara kompatibelt. Man ska kunna komma över gränser och kunna använda det för att få ut kilometerskatten. Jag tycker att det är bra att regeringen har dragit i bromsen och avvaktar.
Från Vänstern och Miljöpartiet finns det motioner rörande beskattning av fartygsbränsle och kilometerskatt på sjöfarten. Helena Leander nämnde det bara lite kort.
Regeringen och utskottet anser dock att det är bättre att sjöfarten inlemmas i ett system för handel med utsläppsrätter eftersom sjöfarten till största delen är internationell. Då är det bättre att den beskattas på det sättet. Vi moderater har ett litet förslag där vi tycker att man ska göra en översyn av sjöfartens leder för att den ska bli så distanseffektiv som möjligt och även kunna undvika känsliga havsområden. Det ingår annat i miljön än bara klimatet. Det är viktigt att fartygen inte kör överallt i Östersjön och på andra sjöar utan att vi verkligen ser till att vi vet var vi har lederna och var det är bäst att fartygen går.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande SkU26.
I detta anförande instämde Fredrik Schulte (m).