Herr talman! Det är tydligen känsligt att citera Sikarapporter. Ja, Sika kom i sin rapport fram till att om vi ska klara klimatmålen för transportsektorn behöver bensinpriset höjas till 27:50 om vi inte gör något annat. Jag är ingen expert. Det är möjligt att Sika har räknat fel och att Jörgen Johansson har någon annan rapport i bakfickan, men detta är ändå en siffra som vi bör förhålla oss till.
Av det kan man dra slutsatsen som Jörgen Johansson gör, nämligen att vi i morgon dag vill höja bensinskatten till 27:50. Eller så kan man dra slutsatsen att vi kanske behöver ett helt batteri av åtgärder där höjd skatt på koldioxid, däribland bensin, är en åtgärd. Kilometerskatt kan vara en annan. Trängselskatter i storstäder kan vara en tredje. Satsningar på järnvägsinvesteringar kan vara en fjärde. Och så kan vi fortsätta en bra stund.
Jag tror att vi ska vara klara över att bensinen kommer att behöva bli dyrare framöver. Jag tror inte att vi kan komma ifrån den punkten helt eftersom vi ändå vet att beskattning är ett kraftfullt och kostnadseffektivt styrmedel.
Christin Hagberg förtydligade att vi från oppositionens sida aldrig har motsatt oss åtgärder utomlands. Däremot har vi haft ett högre mål - 40 procent i Sverige och därutöver åtgärder utomlands - och ett annat synsätt som handlar om att vi ska göra vårt beting här men dessutom göra saker utomlands. Ni har haft attityden att vi ska ha en målsättning, och sedan ska vi köpa oss fria för vissa av dem. Det kan låta som en akademisk skillnad, men det är det inte riktigt.
När man ska köpa en utsläppsminskning någon annanstans, från ett land som inte är med i utsläppshandeln, måste man fundera på hur utsläppen skulle ha utvecklats utan den åtgärd man köper. Det är väldigt tricksigt. Det finns ett stort problem med dessa olika flexibla mekanismer, nämligen att man kanske inte får den utsläppsminskning som man får utsläppsrätter för. På så sätt ökar utsläppen mer än om man inte hade utnyttjat denna mekanism.