Herr talman! I betänkandet om punktskatter behandlas 93 yrkanden från den allmänna motionstiden om energi, alkoholbeskattning samt införsel och tullfrågor. Det visar att tilltron till punktskatter som ett effektivt styrmedel är stark. I den här motionsfloran ligger givetvis en mängd olika förslag som i många fall har samma syfte men uttrycker olika vägar för att nå målet.
Herr talman! EU:s klimatmål till år 2020 innebär 20 procent minskade utsläpp av växthusgaser, 20 procent ökad energieffektivitet och 20 procent ökad användning av förnybara energikällor. Även åtagandet att minska koldioxidutsläppen med 30 procent till år 2020 inom ramen för en global överenskommelse står fast. Allianspartierna, alla fyra, har därefter kommit överens om en långsiktigt hållbar energi- och klimatpolitik med EU:s klimatmål som grund. I överenskommelsen höjde regeringen ambitionsnivån ytterligare, vilket gör att Sverige kommer att bli ett föregångsland med väldigt högt satta mål till år 2020, nämligen 50 procent förnybar energi, 10 procent förnybar energi i transportsektorn, 20 procent effektivare energianvändning och 40 procent minskning av utsläpp av klimatgaser. Klimat- och energiöverenskommelsens högsta ambitionsnivå kommer att innebära förändringar av innehållet i de ekonomiska styrmedlen.
Propositionen nådde riksdagens bord i går kväll, men jag förmodar att många redan åtminstone har ögnat igenom den och gjort en snabbanalys av hur den påverkar det betänkande som vi diskuterar just nu i dag.
Exempelvis kommer den särskilda skattenedsättningen för diesel som används i arbetsmaskiner i jordbruk, skogsbruk och vattenbruk, som gäller sedan 2005, att gradvis minskas för att styra över användningen från fossila drivmedel till förnybara. För att ändå klara jord-, skogs- och vattenbruksnäringarnas konkurrenskraft gentemot omvärlden kommer regeringen att överväga andra skattelättnader som ska leda till att produktionskostnaderna kan harmoniseras med EU i övrigt.
Propositionen är otydlig med hur konkurrenskraften ska garanteras de gröna näringarna. Då det skapar stor osäkerhet är det viktigt att framhålla att här bör regeringen snarast lämna besked om hur konkurrenspaket för Sveriges jord- och skogsbruk ska utformas. De exempel på förändringar som jag kan se är samma beskattning för handelsgödsel som vi har infört inom EU i övrigt, därutöver sänkta arbetsgivar- och egenavgifter för mikroföretag. Det vore inte heller fel att ha kontrollstationer för de föreslagna förändringarna 2011, 2013 och 2015.
Skatten på olja för uppvärmning av växthus har också varit nedsatt, vilket naturligtvis kan ifrågasättas när man ska sträva efter att komma bort från växthusgaser och användning av fossila bränslen. Även här kommer regeringen att föreslå en stegvis minskning av skatteavdraget för att styra över till andra, mer miljövänliga uppvärmningsmetoder.
Herr talman! Regeringen har aviserat att den för att nå de högt uppställda målen kommer att presentera förslag om utvecklade ekonomiska styrmedel, bland annat genom höjd koldioxidskatt och minskade eller slopade undantag. Vi kommer därför med all säkerhet att se höjningar av drivmedelsskatter och övriga energiskatter framöver. Och givetvis är det svårt att i dagsläget redovisa hur de kommer att utformas, då förslagen ännu inte har presenterats fullt ut. Vi har inte hunnit analysera dem.
Även flygtrafiken kommer att styras mot energieffektivitet och miljömedvetenhet genom att den införlivas i handeln med utsläppsrätter. Att det dröjt beror på att frågan måste beslutas inom EU och inte enbart är en fråga för Sveriges regering att fatta beslut om.
Herr talman! Regeringen har föreslagit en minskning av klimatgaserna med 20 miljoner ton till år 2020. Två tredjedelar av minskningen föreslås ske i Sverige och en tredjedel i form av investeringar i andra EU-länder. I och med att miljöförstöringen inte känner några gränser är det en väg vid sidan av att förmå andra stater att motverka sina utsläpp. Att söka upp stora utsläppskällor i andra EU-länder och åtgärda dem är ett smart, snabbt och effektivt sätt att nå upp till målsättningen att minska utsläppen och ta en aktiv del i det globala miljöarbetet.
Herr talman! Jag noterar att oppositionen motsatte sig förslaget att investera utanför Sverige i klimatöverläggningarna. Ställningstagandet innebär att oppositionen förespråkar ännu kraftigare och kostsammare åtgärder som på ett inhumant sätt skulle drabba svenska skattebetalare utan att effekten skulle bli densamma. Jag tycker att man kan ifrågasätta den inriktningen från oppositionens sida.
Herr talman! S-ledamöter anser i sin reservation att höga skatter på energi, drivmedel och transporter påverkar företagandet och konkurrensen och att höga skatter kan bli kontraproduktiva i miljöhänseende och leda till att produktionen flyttar utomlands. Jag instämmer i resonemanget om hotad konkurrens men anser att det är just det som alliansregeringen försöker skydda oss emot genom att låta klimatinvesteringarna flytta utomlands i stället för att jobben tvingas bort från Sverige på grund av för högt skattetryck.
Herr talman! Miljöpartiet hänvisar i sin reservation till en utredning från Sika som pekar på behovet av en höjning av koldioxidskatten, så att bensinpriset skulle hamna på 27:50 litern för att minska vägtrafikens koldioxid med 20 procent. Hur skulle landsbygden överleva en sådan kostnadschock?
Regeringens förslag är en minskning av trafikens koldioxidutsläpp med 10 procent till år 2020 och som sagt åtgärder mot luftföroreningar i andra länder.
Vänsterpartiet föreslår skatteförmåner i form av skattefrihet för fria resor i kollektivtrafik, vilket ges som en löneförmån. Man kan givetvis fråga sig hur stora delar av landet som omfattas av ett sådant förslag. Det finns ju inte kollektivtrafik i alla bygder. Jag har större förståelse för Vänsterpartiets förslag om att ha samma avdragsrätt för arbetsresor oavsett vilket färdsätt man använder.
Herr talman! Utskottets bedömningar i fråga efter fråga i det här betänkandet är enligt min mening rimliga. Mot den bakgrunden yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.